Alkalisk avfettning, kallavfettning samt mikroavfettning. Räcker det inte med att klargöra att avfettning är till för att lösa smuts, som en inledande arbetsprocess inför en fordonstvätt?

Den mindre nogräknade gör säkert ingen skillnad mellan de olika typerna. Martin Söderberg i Ystad har dock full koll på avfettning. Så pass att han sedan 2014 driver företaget Fordonskemi.se.

Detaljkunskap om avfettning är måhända inget partytrick, men otroligt viktigt att hålla koll på när ett fordon ska tvättas ordentligt rent.

– Det finns i huvudsak tre grundläggande typer av avfettning, inleder Martin. Eller ska man hårdra det så är de fyra till antalet. Det beror på att dagens kallavfettning både finns som petroleumbaserat medel och som en särskild miljöcertifierad växtoljebaserad avfettning. Den miljöcertifierade kallavfettningen är på frammarsch och spås få en allt viktigare roll på marknaden i takt med att kommuner och förvaltningar får allt hårdare miljökrav att följa. Idag finns hela serier av avfettningsoch rengöringsmedel som är Svanen-märkta.

ARBETA FÖRSIKTIGT

Anledningen till varför vi överhuvudtaget ska använda avfettning nämnde vi inledningsvis: att lösa olika typer av smuts inför själva biltvätten. Grundregeln vid biltvätt är att minska friktionen mot karossen i så hög utsträckning som möjligt. Du kommer inte undan med att betvätta bilen med en ren svamp eller liknande. Genom att den värsta smutsen försvinner innan tvätten minskar också risken för onödiga tvättrepor i processen.

Viktigt att tillägga är också att avfettningsmedel, oavsett typ, som regel ska läggas mot torr och sval kaross, aldrig i direkt solljus och aldrig så att medlet kan rinna ned i dörrspringor, exempelvis vid fönstren.

– Det finns kallavfettning som går att använda på blöta ytor, men det är undantag från regeln, upplyser Martin Söderberg. Anledningen är att medlen, mikro och petroleumbaserade medel i synnerhet, kan riskera att lösa upp rostskyddet om det tillåts rinna ned inuti dörrarna.

– Jag brukar rekommendera att man aldrig använder kallavfettning ovanför midjelisten på bilen, säger Martin Söderberg. Du ska också vara aktsam med medlet vid exempelvis dörrspringor och alla ytor där medlet kan riskera att tränga in mot oskyddade karossbitar. Gemensamt för alla typer av avfettningar är också att de aldrig får torka in innan medlet spolas av. De kan däremot ha olika verkningstider, vilket vi kommer att återkomma till.

ALKALISKT MEDEL KLARAR MYCKET

Men vilka är då skillnaderna mellan de olika avfettningstyperna? Låt oss börja med den vattenbaserade alkaliska avfettningen.

– En alkalisk avfettning är lite som en förtvätt innan du går vidare med att schamponera bilen, säger Martin. Medlet har inte samma oljeavvisande egenskaper som petroleumbaserade medel, men skingrar och löser organisk smuts.

En alkalisk avfettning kan även lösa upp vax, vilket gör att det fungerar utmärkt att använda innan tvätt om bilen har vattenlöslig eller ingrodd organisk smuts.

Ett alkaliskt avfettningsmedel täcker i stort de mest vanligaste förekommande typer av smuts som inte är behäftad med olja, asfalt eller tjära, vilket innebär att du kommer rätt långt med enbart detta medel. Fågelspillning och pollen är två exempel där en alkalisk avfettning gör underverk.

– Ett alkaliskt avfettningsmedel ska inte ligga på bilen särskilt länge, betonar Martin Söderberg. Jag brukar säga att om du går runt bilen och avfettar så är det lagom att börja skölja av avfettningen samma varv som du precis gått, när du hunnit avfetta bilen runtom.

FÖR SVÅRARE SMUTS

Om smutsen däremot i viss mån även består av asfalt, tjära eller vägsalt krävs ett kraftigare medel, nämligen kallavfettning. De flesta kallavfettningsprodukterna är petroleumbaserade. Det gör det också enkelt att komma ihåg sambandet. Petroleumbaserat medel för att möta petroleumbehäftad smuts.

– En kallavfettning bör tilllåtas verka något längre än ett alkaliskt medel. När det gäller skillnaden mellan en petroleumbaserad kallavfettning och en växtoljebaserad avfettning så är det rent användarmässigt ingen skillnad mellan de två. De används på samma sätt, men har olika uppbyggnad. Ett bra tips är att först lägga en petroleumbaserad avfettning på fordonet och därefter låta det verka 15–20 minuter.

– När du lägger du på ett alkaliskt avfettningsmedel ovanpå det petroleumbaserad boostar det hela rengöringsprocessen, tipsar Martin. Mikroavfettning är en variant av både petroleum och alkaliskt.

– Mikroavfettning är ett skarpt medel som är mer effektivt, men som därmed också ska användas med försiktighet, menar Martin Söderberg. Mikroavfettning används rakt av som den är, outspädd och utan att den blandas med någon annan typ av avfettning.

INGEN STÖRRE SKILLNAD

Avfettningens påverkan på lackbehandlingar är också en faktor som bör beaktas i processen.

– Om bilen exempelvis är behandlad med karnaubavax så är det viktigt att du efter avfettningsprocessen använder ett bilschampo med just karnaubavax för att behålla vaxets egenskaper, understryker Martin. Om du använder fel schampo finns risken att resultatet blir flammigt och det kan bildas en oljelik hinna. Enkelt uttryckt så bör du använda det bilschampoo som har samma egenskaper som de medel du använt vid lackbehandlingen.

Vad skiljer kallavfettningsmedel från exempelvis asfaltsborttagning?

– Jag vill påstå att det inte är någon större skillnad mellan asfaltslösande medel och ett petroleumbaserad avfettningsmedel. Det är bara ett tydligare namn för konsumenten.

Fel användning av avfettningsmedel kan få konsekvenser, både för lack och karossdelarnas rostskydd. Se därför till att lära dig grunderna.

– Den största risken är att använda alkaliskt medel mot obehandlad aluminium, säger Martin. En petroleumbaserad kallavfettning fungerar bra på aluminiumfälgar, men om du använder ett alkaliskt medel på olackerad aluminium så kommer aluminiumet att börja oxidera, vilket leder till missfärgningar i materialet. Lackad aluminium går däremot bra ihop med alkalisk avfettning.

Av samma orsak bör du även iaktta försiktighet när det gäller kallavfettning mot rena plastdetaljer. Även om det inte orsakar skador omgående så kan plasten i förlängningen torka ut, ta skada och blekas. Var även försiktig med akrylatplaster som bakljus, som kan riskera att spricka eller krackelera vid användning av kallavfettning.

– Undvik även att köra ett alltför starkt alkaliskt medel, fortsätter Martin. Skulle avfettningen ligga på för länge och torka finns risken att medlet etsar sig in i glas och lack. Och kom ihåg att lagom är bäst. Oftast räcker en svag blandning. Ett alkaliskt medel är verksamt redan på svaga koncentrationer.

Slutligen: Hur ska man sedan tvätta sin bil?

– Efter att ha lagt på avfettningsmedel och låtit det verka en stund är det bara att spola bilen nedifrån och upp, svarar Martin. Helt enkelt för att låta abfettningen bearbeta de smutsigaste ytorna mest.

– Rätt avfettning till rätt situation är början till varje lyckad biltvätt, menar Martin Söderberg. Som med allt annat är det när du har full koll som resultatet också blir som bäst. Och viktigast av allt: Din kunskap eliminerar risken för ett felaktigt användande.

MARTINS TOPP 10 AVFETTNINGTIPS
Läs alltid instruktionerna på produkten.
Avfettning läggs på torr och sval kaross.
Tvätta aldrig i direkt solljus.
Rätt avfettning till olika typer av smuts.
Kallavfettning kan följas upp med alkalisk avfettning.
Respektera alltid verkningstiden och låt aldrig medlet torka in.
Avfetta aldrig över midjelist eller där avfettning kan riskera rinna ned i dörrspringor.
Undvik alkalisk avfettning mot ren, obehandlad aluminium.
Var försiktig med plastdetaljer.
Överdosera inte avfettning. Använd hellre en svagare och mildare blandning.

VERKNINGSTIDER
Kallavfettning: Från några minuter upp till 30 minuter.
Mikroavfettning: 3–5 minuter.
Alkalisk avfettning: 3–5 minuter.