Kunskapen om handhållna maskiner och de skadliga vibrationer som de avger måste bli bättre hos arbetsgivare. Det anser Arbetsmiljöverket, som i år inlett ett tvåårigt långtidsprojekt för att höja kunskapen om hur vibrationsskador uppstår och hur de bäst kan förebyggas.

Arbetsmiljöverket har inlett ett tvåårigt nationellt projekt som går under arbetsnamnet Nollvision – Ett tryggt arbetsliv. Ett projekt där fokus helt ligger på handhållna maskiner, vibrationer och gränsvärden, att förebygga vibrationsskador och att öka kunskapen om vibrationer och skador relaterade till detta. Magnus Henriksson är projektledare vid myndigheten. Han berättar:

– Fokus för projekt Nollvision är handhållna maskiner, där vi särskilt kontrollerar risken för vibrationer och vibrationsskador.

Genom att öka fokus på riskkällan, de vibrerande handhållna maskinerna är målsättningen för myndigheten att både arbetsgivare och tillverkare ökar fokus på de åtgärder som behövs för att förebygga vibrationsskador i händerna. 

Magnus Henriksson ansvarar för myndighetens särskilda inspektionsprojekt, som kommer rikta sig mot flera arbetsplatser. Praktiskt innebär det kontroller ute hos företag där anställda i hög utsträckning jobbar med handhållna vibrerande verktyg och maskiner.

– När det gäller insatsen mot arbetsgivarna tittar vi bland annat på om de valt rätt arbetsutrustning för det jobb som ska utföras, med fokus just på vibrationsrisker, berättar han.

– Skulle jobbet kunnat utföras på annat sätt, med samma resultat men utan att utsätta de anställda för lika hög risk för vibrationsskador? Hur har arbetsgivarens riskbedömning sett ut? Finns det en rutin hos företaget för medicinska kontroller för att förhindra vibrationsskador? Det är sådana saker vi kommer att titta närmare på.

Magnus menar att det är viktigt att både anställda och arbetsgivare är uppmärksamma på de vibrationsnivåerna de olika handhållna maskinerna har i process. 

– Det är inte ovanligt att insatsvärdet för vibrationsexponering uppnås redan efter 10 minuters användning per arbetsdag, menar han. Man måste också tänka på den totala vibrationsexponeringen per arbetsdag. 

SAMMANLAGD EXPONERING

Att som variation gå från en maskin till en annan kan alltså vara precis lika skadligt och är en riskfaktor som bör beaktas. Självklart räcker det inte med att gå från en vinkelslip till en muttermaskin (som löst exempel) i tro om att det uppstår en variation som försvarar avsteg från ett dagligt gränsvärde. Det är den sammanlagda exponeringen per arbetsdag som den anställde utsätts för vibrationer som har betydelse.

– Det här är sådant som vi kommer att trycka på, menar Magnus. Har arbetsgivaren gjort en riskbedömning utifrån vibrationsvärdena i bruksanvisningen för de handhållna maskinerna och hur länge kan de anställda jobba med verktygen innan det riskerar att bli hälsofarligt? 

För arbetsgivaren är det här viktiga frågor att hantera. Det är också en fråga som Magnus Henriksson tror att de finns hög risk för att den kan hamna i glömska hos företaget. I det operativa tänket, den dagliga driften och pressade tidsscheman finns förstås risken att vibrationer och vibrationsskador inte är en prioriterad fråga. Det borde det vara.

– En stor del av de som jobbar med handhållna vibrerande maskiner eller verktyg får vibrationsskador, vilket klassas som en arbetsskada, förklarar Magnus Henriksson. En hög andel av alla godkända arbetsskador utgörs av just vibrationsskador. Det är en väldigt hög procentuell andel.

“OROVÄCKANDE”

Han menar att myndigheten också noterat en förändring i mönstret av drabbade personer.

– Det vi upptäckt är att även yngre personer kommer in till företagshälsovård och arbets- och miljömedicinska kliniker med vibrationsskador som ger bestående men. Då är det tyvärr redan för sent. Antalet drabbade personer är högt, men antalet ligger ändå relativt stabilt. De blir inte fler, men däremot verkar alltså problemet krypa allt lägre ned i åldrarna. Det är oroväckande.

Han återkommer till teorin om att frågan glöms bort i det dagliga operativa tänket. När arbetstempot är högt och jobben sker med tydliga deadlines då mål eller delmål i projektet ska vara uppnådda riskerar vibrationsfrågorna att hamna i skymundan när det operativa dagliga tänket tar över.

– Jag tror att man på arbetsplatser nog inte tänker på just vibrationer, säger Magnus Henriksson. Istället tittar man på en massa andra saker vid en riskbedömning, för att förhindra incidenser som riskerar att leda till mer omedelbara arbetsskador och arbetsplatsolyckor.

– Jag tror också att kunskapen kring vibrationer och vibrationsskador inte är tillräcklig hos arbetsgivarna. Det är en stor anledning till varför vi nu gör den här aktiviteten, där vi vill uppmärksamma arbetsgivaren för de risker och bestående men som handhållna vibrerande verktyg och maskiner riskerar att ge.

Arbetet med inspektionerna, som sker inom ramen för myndighetens nationella projekt, startar i år. Företagen som kan förvänta sig en särskild inspektion finns att hitta inom flera olika branscher där myndigheten bedömer att det finns hög risk för anställda att drabbas av vibrationsskador.

– Vi har inte fordonsverkstäder med i denna sammanställning, men har valt ut flera andra branscher där vi bedömer att det finns hög risk för vibrationsskador, beskriver Magnus Henriksson. Det är företag inom rivning, sanering, bygg, snickerier, tandtekniker och tandläkare som vi kommer att fokusera på. Här har vi gjort ett urval inom dessa näringsgrenar, men självklart är detta ett problem även på andra ställen som exempelvis bilverkstäder och däckverkstäder.

– Vi har ett paket med olika krav, där vi kommer att visa hur vi tänkt, från att välja rätt utrustning, hur man riskbedömer maskiner, riskbedömer förekomst av vibrationer och vikten av att anordna medicinska kontroller för de anställda. Det kommer vi att ställa till arbetsgivare i ett enda paket.

Han uppmanar arbetsgivare att ta frågan på allvar genom att jobba förebyggande i frågan, istället för att vänta på att skadan blir ett faktum.

– Kraven om medicinska kontroller föreligger oavsett och skulle det då visa sig att den anställde har drabbats av vibrationsskador så ska den personen ändå inte jobba med maskinerna, menar Magnus. Då är det bättre att förekomma sådant genom att vidta insatser långt innan dess.

Att en skada upptäcks innebär dock inte per automatik att problemet upphör. Här finns risk för en stor gråzon av fall som aldrig blir känd hos arbetsgivaren. Kontrollen omges av sekretesskrav och den som drabbas kan därför välja att återgå till sitt arbete och dölja sin skada för arbetsgivaren. 

UTBILDA ARBETSGIVARNA

I de fall där det ändå klarlagts att en arbetsgivare har kännedom om problemet, men väljer att ignorera anmärkningar från Arbetsmiljöverket så kan följden för företaget bli en underrättelse och föreläggande.

– Men vi kommer inte sätta förbud på fortsatt arbete, säger Magnus. Istället gäller det att utbilda arbetsgivarna och få dem att förstå vilka risker som finns och hur de bör arbeta systematiskt för att förebygga dessa. Vår förhoppning är att arbetsgivarna kommer att efterfråga handhållna maskiner som är bättre ur vibrationssynpunkt.

Inspektionsprojektet är en del av Arbetsmiljöverkets stora satsning för att förebygga vibrationsskador, ett projekt som sker från och med i år till år 2025.

Satsningen innebär bland annat marknadskontroll mot tillverkare av handhållna maskiner, inspektioner på arbetsplatser och informationsinsatser. Syftet är att höja kunskapen för att minska antalet vibrationsskador orsakade av handhållna maskiner.

MÅLET: HÖJA KUNSKAPEN

Arbetsmiljöverket kommer att genomföra kontroller av tillverkare och inspektera arbetsgivare för att se till att de efterföljer reglerna för att förebygga vibrationsskador. Arbetsmiljöverket kommer även att gå ut med informationskampanjer under de kommande åren.

Målet är att höja kunskapen om vibrationsskador hos både tillverkare, arbetsgivare och användare, och hur de kan förebygga problemen.