Att laga en Volvo på 11 000 meters höjd
Nu har jag förvisso inte börjat med någon ”extreme zupport”, med ett litet moment av bergbestigning mellan telefonsamtalen. Men det är ju inte för inte att man känner sig lite som Tintin i Tibet då verkstäderna ringer på 11 000 meters höjd, mitt i Himalayamassivet mellan Mount Everest och K2.
Precis när jag skulle påbörja en flygresa till Sverige från Asien fick jag ett mail från redaktionen på DMV. ”Vi behöver din artikel för nästa nummer av tidningen”, var budskapet.
Inga problem, tänkte jag. Det skulle ju faktiskt passa bra att sammanfatta den senaste tidens uppdrag under flygresans gång. För säkerhets skull tecknade jag också ett internetabonnemang så att jag skulle kunna mejla min artikel till redaktionen direkt när den var klar.
När jag sitter på flyget och skriver på min text så ringer telefonen. Det är en kund som har fått problem med en Volvo V60 med någon form av CAN-kommunikationsfel.
När jag reste till Thailand 1995 kostade det 95 kr/min att emot ett supportsamtal med mitt dåvarande Telia-abonnemang. Nu kopplar min växel kostnadsfritt upp alla samtal via internet, även när jag sitter på 11 000 meters höjd över havet. Det är ju nästan så att man ”flyger i luften” bara man tänker på utvecklingen under dessa år.
Jag tänkte faktiskt inte ge er några specifika supportfall i den här artikeln, utan istället bjuda på några användbara tips som jag förmodligen stulit ur bondepraktikan – eller kanske faktiskt själv kommit fram till.
TIPS ETT: Belasta kretsen! En mekaniker använder ofta bara en liten del av alla funktionerna som finns i multimetern. Resistansmätning för att kontrollera ohm och kabelbrott. Likspänning för att kontrollera resten. Men spänning, det vill säga volt, är ju bara halva sanningen. Bilen är ju också väldigt beroende även av ström, alltså ampere. Okej, man kan få en hyfsad bild av strömförsörjning om man belastar kretsen samtidigt som man mäter spänningen. En dålig kabel tappar ju nämligen spänningen när vi försöker ta ut lite ström. Men att felsöka genom att bara mäta spänningen är ofta bortkastad tid.
TIPS TVÅ: Startgas för att felsöka halva motorn. Ofta när jag får ett samtal om en bil som inte startar blir min första följdfråga: Tänder bilen, och går den att hålla vid liv några sekunder, med hjälp av startgas? Om detta är möjligt, handlar det som regel om ett bränslefel. Är det inte möjligt, då är det lite värre. Kanske saknas det även gnista? Eller är det ett mekaniskt fel som påverkar luft eller kompression? Hur som helst vi kommer en bra bit närmare lösningen om vi provar med lite startgas.
TIPS TRE: Läs av koderna på insprutarna innan ni plockar bort dem. När man står inför att byta insprutarna på en dieselmotor, så ska de ibland programmeras in med en kod som står på insprutaren, alternativt på följesedeln eller direkt på emballaget.
Problemet är dock att det på en insprutare ofta står väldigt många siffror och bokstäver. Vilka av dessa ska egentligen knappas in? Ett tips är att börja kodningen innan du plockat bort de gamla insprutarna. Dels får du ett kvitto på om insprutarna behöver programmeras, (och i så fall vilka tecken som skall användas i den nya koden), dels får du veta om din diagnosutrustning klarar uppgiften.
TIPS FYRA: Läs av alla variantkoder. Det är många gånger jag har försökt hjälpa en verkstad med att hitta variantkoden till ett styrdon de just har bytt.
Säg till exempel att du ska byta rattelektroniken på en Audi A6. Det nya styrdonet passar förmodligen både sedan- och Avantmodeller, och styrdonet kan omöjligtvis veta om det ska kunna styra en bakrutetorkare eller inte.
Till skillnad mot till exempel Volvo, behöver du för VW, Skoda, Audi och Seat sällan ladda ned mjukvara från en fordonsdatabas för att anpassa ett nytt styrdon till bilen. Istället har de valt en väg med variantkoder. De äldre bilarna kunde ha en kod som 0002022. Den koden kan man faktiskt räkna fram med lite information om vika varianter som finns. De nyare modellerna däremot, den koden gissar du dig inte till: 40590A3B8125F3C0508800C05400816443511308626D2D626480C72000C1.
VCDS ÄR ANVÄNDBART
Verktyg som VCDS har en mycket bra funktion där man läser ut och sparar ner samtliga koder från en kunds bil. Detta kan ju bli mycket värdefullt den dagen kunden kommer tillbaka för ett styrdonsbyte. Det finns dock ytterligare problem som kan dyka upp. eftersom man har utvecklat rattelektroniken så att den skall passa på ytterligare bilmodeller, så har reservdelen ofta fått en liten förändring i beteckningen. 5K0 953 569 G kan till exempel bli 5K0 953 569 H. Då är det inte säkert att den gamla kodningen fungerar. Då kan det faktiskt vara enklare att söka en begagnad reservdel med exakt samma beteckning.
TIPS FEM: Kolla om det skall vara induktiva eller Halleffekt ABS-sensorer. Så sent som i förra veckan hade jag faktiskt två kunder som fått fel utförande på hjulsensorerna till ABS-systemet. Därför repeterar jag vad jag skrivit i tidigare nummer av tidningen: Valet av givare kan, beroende på övrig utrustning, bero på att bilmodellen använder båda sensorerna. Hallgivaren är mer exakt och fungerar bra även i lägre hastigheter. Den kan dessutom avgöra rotationsriktning, det vill säga om bilen backar eller kör framåt.
Det enklaste sättet att avgöra vilken typ av sensor bilen ska vara utrustad med är att mäta spänningen från ABS-styrdonet till de olika givarna.
Om du drar isär kontakten vid hjulet och mäter fram en lägre spänning på exempelvis 0,5 volt? Ja, då ska bilen utrustas med induktiva givare. Induktiva givare kan man dessutom resistansmäta, och de ska då ligga runt 1 000 Ohm.
Mäter du däremot fram en (betydligt högre) spänning runt batterispänning. Då skall vi istället montera Halleffektgivare. Halleffekt-givare går däremot inte att resistansmäta, eftersom de innehåller en del elektronik för att fungera, så där får vi använda uteslutningsmetoden.
TIPS SEX: Avslutningsvis, glöm inte bort avgasmätaren. Det är det enda verktyget du har i verkstaden för att kontrollera hur förbränningen och avgasreningen fungerar.
Själv gör jag som regel alltid tre separata avgastest: ett på tomgång, ett på tomgång med papperstuss (för att öka mottrycket) och ett vid förhöjt varvtal. Tycker ni att det är svårt att analysera siffrorna? Ring mig gärna, så hjälper jag er med det.
Väl mött!
Sonny Waxmo
Fordonsteknik Support