Ja, du läste rätt: 11,4 MILJONER ton råolja. Sådana tal är svåra att fatta. Då är det är lättare att förstå att Preems anläggning i Lysekil, tillsammans med den i Göteborg, står för cirka 50 % av alla raffinerade oljeprodukter som säljs i Sverige, trots att närmare 55 procent av det som produceras går på export. 

Min resa till Lysekil tog nästan fyra timmar. Jag hade alltså gott om tid till fria tankar och började fundera över uttrycket ”bucket list”. Efter lite googlande under en kafferast kom jag fram till det brittiska begreppet ”kick the bucket”. Det vill säga att dö, som syftar på en upp-och-nervänd hink någon står på när hen ska hänga sig. En ”bucket list” är alltså det man vill hinna med innan det är dags att lägga ned verktygen för gott. 

Min egen lista handlar till stor del om att försöka förstå hur saker och ting fungerar. Efter ett helt liv i bilismens tjänst har jag besökt många olika typer av fabriker och utvecklingsanläggningar som på något sätt har anknytning till motorbranschen. Men det finns fortfarande tomma rader på min ”bucket list”. Efter en dag på Preemraff Lysekil har jag dock kunnat bocka för raden med ordet oljeraffinaderi.

För att förstå hur allt fungerar skulle jag träffa driftmästarna Reine Hansson och Mikael Cedervik. Att vara driftmästare kan jämföras med att vara kapten på en stor båt, både när det gäller ansvar och makt. Jag råkade anlända mitt i driftmästarnas skiftbyte, då ingen får störa dem. Ty raffineringen av olja pågår dygnet runt och vid varje skiftbyte går driftmästarna igenom det som har hänt i det gamla skiftet, samt vad som kommer att hända i det nya.

I väntan på att mästarmötet skulle bli klart fick jag dricka kaffe med Teresia Christborn, kommunikationsansvarig på Preemraff, som gav mig en första inblick i anläggningens rigorösa säkerhetstänkande. Här har man anammat Murphys lag ”om något kan gå snett kommer det att gå snett – frågan är bara när”. Och det gäller lika mycket i det stora som i det lilla. Reparatörernas knivar är exempelvis platta i den änden man förväntar sig en spets. Säkerhetsarbetet gäller både förebyggandet av personskador, bränder och explositioner samt attacker av terrorister. Därför fick jag inte heller fotografera hur som helst.

Nåväl, Reine blev slutligen ledig och tog med mig på en rejäl runda i anläggningen. Hela processen börjar med att båtar med råolja anlägger vid en kaj med ett vattendjup på hela 28 meter. Det stora djupet var ett av skälen till raffinaderiet en gång i tiden hamnade i Brofjorden.

Råoljekajen anlöps årligen av cirka 90 fartyg, där de flesta är av storleksklassen Aframax, d.v.s. upp till 120 000 dödviktston (DWT), med en längd på ungefär 250 meter. Oljan kommer från hela världen, de senaste åren har det varit en mix av 60-70% från Ryssland, 10-15 % från Afrika och lika mycket från Nordsjön. Olja från Nordsjön importeras inte lika mycket eftersom den har en låg svavelhalt och därför har ett högre pris än den ryska oljan. Raffinaderiet i Lysekil har anläggningar som effektivt tar bort svavel ur högsvavlig råolja.

Den ryska oljan kommer via Östersjön i båtar som endast rymmer upp till 120 000 kubikmeter råolja. Det är djupgåendet i Öresund och Stora Bält som begränsar båtarnas storlek. Råoljehamnen i Brofjorden är dock byggd för att kunna ta emot riktigt stora tankers, upp till 500 000 DWT d.v.s. fartyg av ULCC-klass.

Råoljan lossas från fartygen med en hastighet av upp till 18 000 kubikmeter per timme via två ledningar som leder ner i ett av fyra bergrum. Den höga hastigheten är unik och beror på att bergrummen ligger under havsnivå, det bildas alltså inget mottryck.

Varje bergrum rymmer 200 000 kubikmeter olja. I närheten av raffinaderiet har man också tre stora bergrum för råolja som köptes när staten avvecklade sina beredskapslager. De tre rymmer tillsammans 2,3 miljoner kubikmeter, men används idag bara till en bråkdel av sin kapacitet.

Själva processen att utvinna bensin, diesel, gas och så vidare ur råoljan kan liknas vid att tillverka whisky. I whiskyns fall utgår man från ett ganska dåligt öl, bryggt på korn som kokas, och eftersom alkohol har en lägre kokpunkt än vatten lämnar spriten ölet i form av ånga som sedan kondenseras till vätska. 

När det gäller råolja så upphettas den under tryck till 370-430 grader Celsius och pumpas in i botten på ett torn (kolonn) som är uppdelat i upp till 30 nivåer. Råoljans komponenter kondenseras på olika nivåer. Högst upp hamnar lätta produkter som gas, i mitten bensin och diesel och längst ned tung eldningsolja samt asfalt.

I ett komplext raffinaderi som i Lysekil krackas även råoljan. Genom krackning omvandlas även de tunga oljorna till lättare vätskor som bensin och diesel. Destillations- och krackningsprocesserna kan liknas vid en stenkross, där sorteringen av krossad sten sker med hjälp av ett nät med olika stora maskor. 

Vill man ha mer småsten kan man ta av de större stenarna och krossa dem igen. Detta är vad krackningen innebär: De större kolvätemolekylerna, som man har gott om, ”krossas” på kemisk väg ner till, exempelvis, bensinmolekyler. ”Krossningen” sker genom kraftig upphettning av den olja som ska krackas. Efter krackningen destilleras produkterna. 

Råoljans kvalitet skiljer sig mycket åt beroende på från vilken del av världen den kommer. Det finns tyngre och lättare oljor och oljor med olika mängd svavel. Allt detta tar man hänsyn till när oljan ska delas upp i olika beståndsdelar.

Efter destillation och krackning förädlas de olika beståndsdelarna ytterligare. Bland annat renas de från svavel med hjälp av vätgas och reaktorer med katalysator. Svavel separeras därefter från vätet och säljs bland annat till industrier som tillverkar svavelsyra.

Förutom att dieselbränslet avsvavlas, måste det få rätt cetantal, samt av-aromatiseras till den färdiga produkt som kallas Mk1. Bensinens renhet och oktantal kräver lika mycket arbete. Bensin, diesel och så vidare består av en massa olika ämnen som blandas. Många raffinaderier gör blandningen i bergrum och därefter töms bränslet över i båtar. I Lysekil kan de färdiga produkterna blandas direkt vid båten. Detta gör att hela processen från det att råoljan pumpas in i processanläggningarna tills de olika förädlade beståndsdelarna tankas till båt blir mycket tidseffektiv. Varje dag lämnar 3-4 fartyg produkthamnens fem kajer för att skeppas till depåer i Sverige eller exporteras. Totalt sker cirka 1 500 fartygsanlöp per år, vilket gör Brofjorden till Sveriges näst största hamn. 

I raffinaderiet utvinns hundratals produkter, inte bara flytande bränslen utan även gaser, fetter och kemikalier. Det finns exempelvis cirka 40 olika recept på bensin, med 7-8 olika komponenter i varje recept. Olika kunder runt om i världen har olika krav på sin bensin, förutom behovet av olika bensinblandningar på vintern och sommaren. I vårt klimat krävs exempelvis mer butan i bensinen på vintern. 

På tal om kyla så förvaras alla gasprodukter i flytande form, vilket i flera fall kräver låga temperaturer. För Preems del så förvaras t.ex. gasen propen i bergrum med en temperatur på cirka -43°C. Grannföretaget Gasum förvarar naturgas i en tank som kan liknas vid en stor termos och där hålls en temperatur på cirka -160°C. Det handlar om att kokpunkten är lägre ju lättare gasen är.

Alla dessa processer sker med hjälp av så många tankar, rör, pumpar och torn att det påminner om Michael B. Tretows låt ”Den makalösa manicken”:

Det är en jättestor mojäng med en förnicklad strut
Här är kugghjul och propellrar så vitt jag kan se…

Jo, alltså strömmen kommer in igenom hålet där
Och går sen vidare i verket fram till motorn här…

Den går hit, den går dit, den går runt en liten bit
Den startar på ett kick, det är en makalös manick… r

Text: Bosse ”bildoktorn” Andersson
Foto: Bildoktorn och Preemraff

KONSTIGA OLJE-ORD

Blue Crude
Syntetisk diesel, tillverkad av vatten och koldioxid.

Euro 5 och Euro 6
Miljöklasser för tunga dieselfordon enligt EU:s direktiv. I Sverige måste alla nya tunga dieselfordon idag hålla Euro 5 som minimistandard. Efter den 1 januari 2021 krävs det att alla nya tunga dieselfordon håller Euro 6-standard.

FAME (Fatty Acid Methyl Ester)
Biodiesel, framställd av vegetabiliska oljor. FAME som tillverkas av rapsolja, kallas RME. FAME är begränsad till max 7 procent i dieselstandarden.

Grot
Grenar och toppar som är biprodukter vid skogsavverkning. Råvara vid tillverkning av råtallolja.

Harts
Samlingsnamn på olika typer av natursafter som utvinns ur träd. När man framställer diesel från råtallolja avlägsnas hartset och ingår inte i själva drivmedlet.

Hydrocracker
Bryter ner tjock vakuumgasolja för vidare bearbetning i en katalytisk cracker till bensin och gasol.

Isomeringsanläggning
Omgrupperar atomernas placering i kolvätemolekylen så att de blir mer grenade. Förbättrar bensinens egenskaper.

Katalytisk krackning
Oljan värms tillsammans med en katalysator, t.ex. aluminiumoxid eller kiseloxid. 

Koldioxidekvivalenter
Mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika växthusgaser har olika påverkan på växthuseffekten och global uppvärmning.

HVO (Hydrerad Vegetabilisk Olja)
Biodiesel framställd genom hydrering (vätebehandling) av vegetabiliska oljor och/eller animaliska fetter. Kan blandas in i höga halter i diesel inom ramen för motortillverkarnas specifikation.

Mild hydrocracker
Lättare crackning av tung gasolja med hjälp av vätgas till diesel eller fotogen.

Plattformar
Höjer oktantalet hos bensin genom en katalysation.

Termisk krackning
Oljan värms kraftigt under högt tryck. Under denna behandling sönderdelas de långa kolvätena till kortare kolväten.

Pyrolys
Process när ett ämne snabbt upphettas till en hög temperatur så att det fasta materialet förångas och kondenseras ut till en vätska. Genom pyrolys kan man omvandla grot och sågspån till en olja som det sedan går att göra bensin och diesel av.

RME (RapsMetylEster)
Biodiesel gjord på rapsolja.

Råtallolja
Fettsyra som uppstår som biprodukt i massafabriker. I första steget avskiljs råtalldieseln från talloljan genom vakuumdestillation. I raffinaderiet omformas molekylerna i vätskan så att de blir identiska med molekylerna i fossil diesel. Råtallolja är en förnybar råvara.

Svanenmärkt diesel
Består av minst 50 procent förnybar HVO i form av tallolja. Den HVO som används är helt fri från palmolja och PFAD.

Synsat
Avaromatiserar gasolja för att tillverka diesel MK1 varvid de farliga ämnena, t.ex. aromater, i diesel reduceras.

Visbreaker
Viscosity breaker, minskar viskositeten och gör oljan mer lättflytande.