Vårt första fall började med att en verkstad fick in en Audi där parkeringshjälpen inte riktigt ville fungera. Bilen hade ultraljudssensorer både i främre och bakre stötfångare. Fram var det inga problem, en tydlig varningssignal hördes från högtalaren bakom instrumentbrädan när man närmade sig ett hinder framför bilen. När man backade mot ett hinder var det dock tyst som i graven ända tills man stötte emot hindret.

Diagnosen avslöjade en felkod som indikerade på ett kretsfel vid den bakre varningssummern. Audi hade med andra ord satt in två stycken varningssummers som skulle ljuda beroende på om man var på väg att stöta emot ett hinder med fronten eller bakändan. Var det inte i filmen ”En man som heter Ove” som Rolf Lassgårds karaktär hade lite synpunkter på hur man backar en bil med släp… ”Backradar och parkeringsassistans och kameror? Du borde inte få backa ett kassettband, du”. Hur som helst hade verkstaden ägnat ett bra tag åt att försöka byta ut den trasiga varningssummern.

Enligt Partslink skulle summern vara placerad i bagageutrymmet. Detta visade sig dock inte stämma. I själva verket var den placerad bakom sidopanelen i baksätet. Eftersom det handlade om en Audi A5 kupé så fanns det inte ens nog med utrymme för att behålla skorna på när man skulle ta sig in till baksätet. Till råga på allt var rutorna mörkt tonade och klädseln kolsvart inne i bilen, så det blev till att samla ihop alla tillgängliga arbetsbelysningar i verkstaden för att överhuvud taget se någonting i bilen.

Nu började det stora arbetet med att försöka få bort höger sidopanel i baksätet. I tur och ordning fick vi ta bort A-stolpens sidoklädsel under handskfacket, passagerarens gummidörrlist, golvtröskelns plastinklädnad, baksätets sittdyna, baksätets högra ryggstöd med manöverhandtag för fällning placerat i bagageutrymmet, bagageluckans gummilist och lasttröskelskydd, bagageutrymmets golvbeklädnad med förvaringsfack, bagageutrymmet sidoklädsel och C-stolpens takbeklädnad. Därefter var det bara att lyfta bort sidoklädseln i baksätet som vi hade börjat med två timmar tidigare.

Humöret var väl kanske lite irriterat när vi äntligen klätt av hela högersidan i bilen, men när vi till slut fick syn på den efterlängtade varningssummern byttes irritationen snabbt mot högljudda skratt. Varningssummern var nämligen fullproppad med små skumgummitussar och nötskal. Här hade uppenbarligen den lilla råtta som hittat en ombonad bostad under baksätet (och sedermera blivit väckt när varningssummern börjat ljuda varje morgon då bilen skulle backas ut och ägaren skulle åka till arbetet) beslutat sig för att ta saken i egna händer. Vad som hände näst är så otroligt att det nästan verkar påhittat, men som tur var hade jag kameran framme för att kunna dokumentera det.

När inte skumgummifyllningen kring summern hjälpt hade råttan gnagt av en av summerns två kablar. Det anmärkningsvärda var dock att inget annat förutom den bruna kabeln till summern, visade minsta tecken på gnagskador. Hade råttan gett sig på just den här enda kabeln för att försöka få tyst på högtalaren? Om så var fallet är nog människans ledarroll på planeten allvarligt hotad.

Vi verkar ju till och med gå på reklamen som hävdar att en viss biltillverkares nya bilmodell är precis som min smartphone, fast större. Den stackare som går på den marknadsföringen kommer förmodligen att vakna upp och känna sig grundlurad. Mitt egentliga ärende till verkstaden fick alltså börja drygt tre timmar senare än beräknat den dagen – efter att vi skarvat en kabel, städat ur skumgummitussar och pusslat ihop högersidan på en Audi A5.

TVÅ TYPER AV SERVICE?

Ett arbete som jag hjälpt ett par verkstäder med den senaste tiden är att flytta över servicehistoriken från tillverkarnas digitala serviceböcker till bilarna, så att servicehistoriken går att se i bilarnas informationsdisplay. Det är ett arbete som normalt inte tar mer än 1–2 timmar, och borde således vara något av ett rutinarbete för mig. I det här fallet handlade det om en BMW där verkstaden som utfört servicen dokumenterat arbetet i BMW:s digitala servicebok. Jag började med att gå ut på BMW:s internetportal för att köpa ett abonnemang på ISTA för att kunna koppla upp mig mot bilen. Här slog det dock tvärstopp direkt. Mina kontouppgifter stämde inte hos BMW, och min betalning kunde därför inte godkännas. Eftersom jag inte gjort några förändringar i mitt företag tyckte jag detta var konstigt.

Efter en genomgång av uppgifterna visade det sig att det var mitt momsredovisningsnummer som BMW inte godkänt. Jag försökte att göra några justeringar enligt EU-mallen, utan resultat. När jag därefter kontaktade BMW:s support påstod de att mina uppgifter inte stämde med EU:s momsregister. Jag blev därför ombedd att kopiera uppgifterna direkt från EU:s momsregister och klistra in dem på mitt konto hos BMW. Problemet var bara att det inte var möjligt eftersom uppgifterna i EU:s momsregister innehåller mellanslag, och mellanslag får inte finnas i uppgifterna på BMW:s konton. Skulle jag nu inte kunna göra klart kundens BMW av den anledningen att EU infört mellanslag i sitt momsregister? Till saken hör också att BMW dessutom behöver 48 timmar för att godkänna uppdateringar av kontouppgifter.

Hur förklarar man för kunden att det kommer att ta minst 48 timmar att färdigställa bilen – när kunden dessutom tycker att en sådan uppgift självklart ska vara kostnadsfri och ingå i servicen? Jag tror knappast jag behöver säga vad svaret blev från BMW när jag frågade dem om jag skulle fakturera dem eller kunden för all den tid som krånglet med BMW:s abonnemang och EU:s momsregister orsakat. Det här visar återigen att verkstaden kanske skall erbjuda två olika typer av service: En garantiservice där tillverkarens serviceplan och dokumentation följs till punkt och pricka, och en basservice där verkstaden anpassar servicebehovet till kunden behov. Prislappen kommer självklart att vara olika för dessa servicearbeten, men då har kunden har själv möjlighet att välja.

DYRARE FÖR KUNDEN

När jag nu hade fått ordning på mitt abonnemang hos BMW passade det bra att kika närmare på den BMW X6 som skulle få en LED-ramp monterad i fronten. Eftersom bilens design många gånger har större betydelse än funktionen har just den här bilmodellen inga extra helljuslampor, utan endast en bi-xenon lampa som skall arbeta både vid halvljus och helljus. Kunden hade själv beställt både LED-ramp och en CANmodul hos något internetföretag och allt låg i baksätet när bilen dök upp hos verkstaden. Jag sade direkt till verkstaden att det förmodligen inte skulle behövas någon CAN-modul, eftersom strålkastaren hade en ”vanlig” styrning av bixenonfunktionen.

Kunden stod dock på sig, och eftersom han lagt ner dagar ute på internet inför köpet så borde ju hans uppgifter att bilen behöver en CAN-modul vara riktiga?

Några timmar senare hade vi lyckats koppla in CAN-modulen på rätt CAN-nätverk, men kunde trots detta inte få någon fart på LEDrampen. Passade den ens aktuella BMW X6:an? Efter en stunds diskuterande med BMW:s kundtjänst fick vi ett svar i stil med ”CANmodulen är troligtvis rätt inkopplad” och ”Den fungerar garanterat på de flesta bilar”. Vi kunde nog lika gärna ringt till fiskaffären och bett om hjälp. När vi efter mycket om och men hade fått fram rätt elschema till bilens strålkastare stod det klart att LEDrampen borde kunna kopplas in direkt på ett av stiften till strålkastaren.

Vi beslutade oss för att prova. Och se, det fungerade. Sammanfattningsvis kunde vi återigen bara konstatera att det blivit betydligt dyrare för kunden eftersom han själv köpt de delar som han senare ville att vi skulle montera. Hade verkstaden bara fått vara med från början hade det förmodligen inte köpts in någon CAN-modul överhuvudtaget. Och verkstaden hade inte heller behövt lägga ned tre arbetstimmar på att konstatera att en sådan varken passade eller behövdes.

Väl mött!

Sonny Waxmo

Fordonsteknik Support