Hållbarhet i arbetsflödet ger en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö är ett brett begrepp och kan betyda flera olika saker på arbetsplatsen. Hållbarhet, arbetsflöde, trivsel och jämlikhet är endast ett fåtal beröringspunkter. DMV har samtalat med experter i branschen samt med några av Sveriges största verkstadskedjor om hur de ser på saken, och om hur branschen har utvecklats.
Hållbarhet i arbetsflödet ger en bättre arbetsmiljö

Anders Helgesson jobbar som Product & Technical operation Manager i Norden hos Axalta Refinish. Lackeringsbranschen är särskilt intressant när det kommer till arbetsmiljö och arbetsflöde då det inte går att ta några genvägar. En yta som ska lackerings behöver prepareras och grundas innan den kan lackeras

– kan dessa steg göras på ett smartare sätt? Så här säger han. – Min personliga uppfattning är att det här med hållbarhetsarbete i branschen är ganska nytt. Men vi har alltid jobbat med att försöka förkorta själva arbetstiden i olika moment för att spara operatören. Vi börjar i lackboxen – där har vi ett effektivt material med bra täckkraft. Där kan vi göra färdigt på en gång, vi kortar ned arbetstiden i lackboxen ganska dramatiskt. Förutom att produkter utvecklas och ger bättre täckkraft och kortare torktider behöver användaren även skyddas med rätt arbetsskydd.

– Det är en stor del av vår verksamhet, att hjälpa verkstaden att skydda sin personal. Man har varit slarvig, men de sista tio åren har det blivit mycket bättre. Och det är faktiskt i och med föryngringen av personalen. Man ser inte skydd som något jobbigt, det är naturligt att använda skyddshandskar exempelvis. Du har handskar på dig när du slipar, inte endast vid hantering av just kemikalier. Det gör också att vibrationsskadorna blir mindre. Den största förbättringen som har gjorts på senare tid i branschen är vid förprepareringen.

– I lackboxen har vi ändå genom åren förstått att där ska man skydda sig, säger Anders. Sedan har man slarvat ute på golvet. Men där har vi lyft upp vikten av skydd, jag tycker där har vi gjort den största förändringen. Och preparering är där bilen kommer in, där den slipas upp, tvättas, maskeras, grundas och sedan görs färdig för lackering. Det var ett slarvområde förut – man tog inte på sig handskar eller skyddskläder, man hade sina vanliga arbetskläder. Och idag, även om du har alla skyddskläder, så ska du ha en avsedd yta som är ventilerad. Och det har vi nu. Om man säger sedan början på 2000-talet när man går in och tittar i nybyggnationer, där har den delen tagits med. Anders har varit branschen trogen sedan 1979. Han utbildade sig inom billackering på gymnasiet i Norrköping och blev kvar i branschen i olika roller genom åren. Den största förändringen sedan han började är hur pass energieffektiv branschen har blivit.

– Tittar vi när jag började så var det mycket energikrävande, vi släppte ut mycket lösningsmedel, och pistolerna var ineffektiva. Skulle vi torka materialet krävdes mycket energi – nu har vi till exempel en serie som vi kallar lågenergi som inte kräver någon extra energi än vad omgivningen kräver – givetvis krävs det att vi värmer upp våra lokaler där vi jobbar, men det måste vi ändå göra. Vi har en säljare hos oss, han brukar säga att det är rena rama Joe Labero! Det är nästan trolleri. Förut var vi tvungna att antingen bränna i ugn med olja eller el, det behöver vi inte längre. IR, eller infrarött ljus, är en teknik som används för att få lacken är härda. Den tekniken är en bättre torkmetod än energikrävande uppvärmning, som fasas ut alltmer.

– Vi ser inte att det kommer vara ett behov av värmeugnar, tillägger Anders. Skulle man bygga en ny lackering idag så behöver man inte bygga med en brännfunktion. Utvecklingen har gått med stormsteg de sista tio åren. Och kulören, våra baser, där har vi jobbat med vattenburet sedan egentligen mitten på 1990-talet. Mellan 2004 och 2007 konverterades så gott som 100 procent till vattenburen bas. Bara det har gjort en dramatisk skillnad. Och produkten är faktiskt bättre. Så det går till bättre och effektivare material.

VATTENBASERAD BRANSCH

Idag är branschen nästintill vattenbaserad, förutom när det kommer till klarlacker och grundmaterial. Där har produkter med lösningsmedelbas fortfarande övertaget vad gäller finish och tålighet. Men även där forskas det förfullt för att ta fram vattenburna alternativ.

– Det finns, men de är inte lika effektiva, förklarar Anders. Och vi har våra VOC-direktiv [Volatile Organic Compounds] som vi lever efter, och branschen jobbar enligt VOCdirektiven. Sedan finns det alltid undantag i tillverkningsindustrier, de jobbar med reduktionsplan. Men på refinsish, som vi kallas för, där jobbar vi VOC-direktiven. Så produkterna vi säljer är VOC-godkända, vilket gör det enklare för slutkunden också att slippa göra reduktionsplaner. Håller man sig inom den delen har man grönt ljus. Sedan sjunker lösningsmedelsinnehållet oftast i produkter naturligt, vi jobbar med att ta fram snällare och snällare produkter. Och rätt vad det är så kommer det ett nytt direktiv och då är det rätt så skönt om man redan är där, istället för att sitta och vänta så jobbar vi hela tiden med produkter. Idag finns det ännu inget bestämt datum där branschen ska vara vattenbaserad till 100 procent.

– Men vi utvecklar produkter som går åt det hållet. Men om det kommer nästa år eller om fem år, det kan inte jag svara på. Men jag vet att det jobbas i labbet hos oss.

KORTARE TORKTIDER – MER STRESS?

I vår alltmer pressade tillvaro, där vi förväntas prestera mer och hålla fler bollar i luften, kan det tänkas att kortare torktider och mer effektiva arbetsflöden bidrar till en ökad stressnivå i verkstaden. Tvärtom, menar Anders.

– Vi kan faktiskt jobba smartare utan stress. Med produkter som kräver kortare tid behöver du inte ta genvägar. Många är rädda att, ”Oj nu ska vi producera ännu mer”. Men nej, vi ska istället arbeta smartare. Och då kommer produktionen naturligt att öka också. Vi slipper stressmomenten att man måste göra vissa saker ”nu”. Man ska jobba smart. Och det är det vi hjälper verkstäderna med.

SKRIVEN AV
DMV

FLER REPORTAGE

VISA FLER