– Det finns lite olika sätt att gå i konkurs på, säger Robert Lindström, vd och jurist hos Lawline. Det ena är det som lite slarvigt kallas för ”konkurs”, som egentligen är att träda i likvidation: att bolaget på eget initiativ väljer att avveckla och inte driva sin verksamhet längre. Det blandas ofta ihop med konkurs.

Robert Lindström, VD och jurist, Lawline.

Den egentliga konkursen är om verksamheten hamnar på obestånd. 

– Skatteskulder och skulder till olika fordringsägare som inte får betalt föranleder en konkurs, fortsätter Robert. Då skickas ärendet  till Kronofogden, som försöker göra en utmätning. Om det inte går [att göra en utmätning] får fordringsägarna – ofta underleverantörer, hyresvärdar och skatteverket, som bolaget är skyldiga pengar – ett meddelande från Kronofogden att det aktuella bolaget saknar tillgångar och befinner sig på obestånd. 

Med den informationen finns det en möjlighet att ansöka om att försätta bolaget i konkurs tvångsmässigt. Bolaget måste då betala – eller gå i konkurs. Vid konkurs utser tingsrätten en konkursförvaltare och tar över verksamheten. Detta behöver dock inte betyda att hoppet är ute. 

– Man kan begära bolaget i rekonstruktion, säger Robert. Verksamheten blir pausad – man behöver inte betala sina skulder, man får anstånd och det kommer in en statlig garanti som betalar löner under perioden – och sedan får man förhandla med fordringsägarna. Detta måste man göra innan bolaget begärs i konkurs. Det är alltså något bolaget själv måste ta initiativ till. 

Företagsrekonstruktion får man ansöka om till tingsrätten. 

– Uppfyller företaget kriterierna utser tingsrätten en rekonstruktör, nästan alltid en advokat, fortsätter Robert. Tingsrätten vill se om det finns en möjlighet att kunna vända runt det här. Advokaten kommer då in och tar mer eller mindre över verksamheten: Finns det förutsättningar för företaget att finnas kvar och bedrivas lönsamt? Man kanske säljer av tillgångar, ändrar upplägg, säger upp människor och så vidare. När rekonstruktören anser att verksamheten funkar, handlar det ofta om att för aktieägarna gå in med pengar i bolaget.

Då gör man ett underhandsackord med dem som bolaget är skyldiga pengar. Där kan fordringsägarna välja att försätta bolaget i konkurs – vilket ofta medför att fordringsägarna inte får några pengar alls – eller gå med på att få ut en mindre del av sin ersättning och hjälpa bolaget komma på fötter. 

En rekonstruktion låter förvisso som en räddande lösning, det ska dock tilläggas att det inte är gratis. Är företaget helt kört i botten kan det dessutom vara för sent för en rekonstruktion. 

– Uppskattningsvis är ett första förskott någonstans mellan 50–100 000 kr, säger Robert.

PERSONLIGT ANSVARIG

Vill det sig illa kan man hamna i en så kallad ”KBR-situation”, eller kontrollbalansräkningssituation. 

– Gör man det, slår det personliga ansvaret igenom för styrelseledamöterna, säger Robert, vilket innebär att man inte längre bara pliktar med de 50 000 kronorna, utan med hela sin personliga förmögenhet. 

En kontrollbalansräkningssituation innebär att företaget har förbrukat mer än hälften av sitt aktiekapital, som i ett vanligt aktiebolag är 50 000 kr. 

– Om det finns något tillfälle då jag misstänker att jag kan ha förbrukat mer än hälften – nettovärdet i bolaget, när alla mina tillgångar minus alla mina skulder uppgår till mindre än 25 000 kr – då måste jag upprätta en kontrollbalansräkning, förklarar Robert.

Om kontrollbalansräkningen bekräftar detta, måste du som styrelseledamot kalla till bolagsstämma och redogöra situationen för Bolagsverket.

– Då har man 6 månader på sig att få ihop de här pengarna igen, säger Robert. Annars måste bolaget försättas i konkurs, alternativt likvideras.

Brister det någonstans i ledet, att man inte upprättar en kontrollbalansräkning om man misstänker att man kan ha förbrukat halva aktiekapitalet, inte kallar till en extra bolagsstämma och heller inte försätter bolaget i konkurs efter 6 månader, blir man personligt betalningsansvarig. 

– Alla som har fordringar på bolaget som inte får betalt i konkursen, kan då rikta sina fordringar direkt till styrelsen som brustit i sin förvaltning, säger Robert. Det är otroligt få som känner till det här. 

MITT OCH DITT ENLIGT JURIDIKEN

I konkurslagen använder man sig av något som heter separationsrätt för att skilja på vem som äger vad. 

– Utgångspunkten i juridiken är i princip alltid att den som har något i sin besittning också presumeras vara dess ägare, säger Robert. Det finns undantag, men det är huvudregeln. 

Fördelen med bilar är att det finns register på vem som står som ägare. Bilar går därför att skilja från verkstadens inventarier vid en eventuell konkurs. Komplikationen blir om en bil är under pågående arbete. Är exempelvis växellådan bortplockad och ligger i delar på arbetsbänken, hamnar den utanför separationsrätten och går inte att skilja från verkstadens inventarier.

– Som kund får jag tillbaka bilen men blir av med växellådan, säger Robert. Juridiskt blir det oklart vilka delar som tillhörde mig, bilen och verkstaden. Det som händer då är att jag [kunden] måste ställa mig ihop med andra fordringsägare, underleverantörer och skatteverket för att kräva tillbaka det som är ”mitt”.

Har inte kunden rätt att få tillbaka sina pengar/bildelar i det läget?

– Det har man, men man har inte mer rätt än någon annan part, säger Robert. Jag [kunden] har blivit lika mycket ”lurad” som alla andra – underleverantörer, hyresvärdar och så vidare. Kunden har rätt att plocka ut sin bil från verkstaden förutsatt att man kan avgränsa den enligt separationsrätten.

Kan kunden kräva något vid följdfel på bilen efter klargjord reparation?

– Som kund kan du teoretiskt kräva ersättning, men praktiskt är det omöjligt eftersom det saknas någon part att rikta anspråket mot. 

Kan verkstaden teckna garantier för hjälp vid en eventuell konkurs? 

– Ja, då får man teckna en försäkring. Tittar man på vår verksamhet har vi en rådgivningsförsäkring som innebär att vårt försäkringsbolag ersätter våra klienter om de råd vi ger föranleder en skada för dem.