Lyften är central för Bilprovningen
Lär er hur billyften fungerar. Inte bara handhavandemässigt, utan också konstruktionsmässigt. På så vis ökar oddsen att tidigt upptäcka allvarliga fel på lyften, och att undvika olycksfall. Med nära 60 år i branschen och en mycket hög daglig användningsfrekvens av sina fordonslyftar bör Bilprovningen ha en unik inblick i vilka krav som ställs på en bra lyft. Vad kan de lära den fria verkstaden?
Få verkstadshallar har en så hög användningsfrekvens av sin lyft i sitt dagliga arbete som vid fordonsbesiktningen. Äldst i den branschen är förstås Bilprovningen. DMV fick en pratstund med Andreas Lindh. Han ansvarar för teknik och fastighet samt sitter med i företagets ledningsgrupp.
– Bilprovningen har en bokningstid på 20 minuter per bil, så det är ett korrekt antagande att vår användningsfrekvens av billyftar är mycket hög. Därför måste allt fungera samtidigt som vi aldrig får tumma på säkerheten.
Att Bilprovningen är äldst på marknaden har förstås helt att göra med det tidigare monopolet som företaget hade fram till omregleringen år 2010. Dessförinnan var Bilprovningen ensam på marknaden, allt sedan systemet med årliga fordonskontroller infördes år 1965 (Riksdagsbeslutet om ett sådant införande föll dock redan 1963). Bilprovningen i sig är ingen myndighet, men det arbete som utförs är en myndighetsutövning.
ÄGDE TIDIGARE FASTIGHETERNA
Bilprovningens historia gör också att företaget har en annan bakgrund än flera av dagens övriga besiktningsorgan.
– Fram till avmonopoliseringen ägde vi de flesta av våra egna fastigheter och när det gällde billyftarna var de alltid nedsänkta i skräddarsydda gjutna betongfundament, så att körbanorna låg jäms med omkringliggande golv. Stationerna var också uppbyggda på annat sätt, där fordonen körs in i ena delen av hallen och ut genom den andra delen.
Omregleringen innebar att Bilprovningen gick från att vara fastighetsägare till att bli hyresgäst. Idag har Bilprovningen 106 stationer spridda över landet.
När det gäller billyftar är de uteslutande avsedda för personbilar upp till 3,5 ton.
– Ackrediteringsområdena är uppbyggda så att om vi ska klara lätta fordon upp till 3,5 ton måste vi också klara att länsvis besikta alla fordonsslag inom det segmentet, förklarar Andreas. Det omfattar då även personbilssläp, motorcyklar och husvagnar. När det gäller lyftarna brukar de ha lite överkapacitet som ska hantera personbilarna för att vi ska ha viss marginal.
SÄKERHETEN VIKTIG
Med så många lyftoperationer per arbetsdag blir säkerheten extra viktig. Varje station har ett ansvar att inför varje enskild arbetsdag göra en besiktning av billyftarna. I den kontrolleras inte bara lyftfunktionen i sig, utan också att lyften inte läcker någon hydraulolja eller uppvisar några sprickor och så vidare.
– Utöver den dagliga kontrollen sker dessutom flera olika intervallkontroller. Dessa utförs av särskilt utbildade tekniker och allt dokumenteras. Dessa särskilda inspektioner sker varannan vecka, månadsvis och kvartalsvis.
Som sig bör omges hela regelverket också av Swedacs årliga obligatoriska besiktning av lyftar. Varje tekniker får också en inledande grundutbildning om lyftarna. Det är reglerat genom Arbetsmiljöverkets krav. Eventuellt kompletterande utbildningar görs sedan enbart om lyften av någon anledning byts ut.
Ingen får heller gå under en höjd lyft såvida inte lyftens mekaniska spärrar ligger i, snarare än att bara lita på hydrauliken.
– Vi visar gärna kunden om något är fel eller värt att påpeka under bilen, säger Andreas. Däremot får ingen vistas under lyften när den opereras och teknikern måste alltid ha full uppsikt över hela området innan lyften höjs eller sänks.
LÅNG ERFARENHET
Säkerhets- och kontrollrutinerna är något som Bilprovningen kunnat finslipa ordentligt allt sedan 1960-talet. En så lång erfarenhet gör att det är rimligt att anta att här finns mycket att lära.
– Just när det kommer till dagliga säkerhetsrutiner och kontroller av sin billyft så har nog fria verkstäder en del att lära från Bilprovningen, tror Andreas. Att utbilda sin personal på billyften. Inte bara hur den ska kontrolleras, utan också att teknikern förstår hur lyften är uppbyggd och hur den fungerar. Har man den kunskapen i ryggen ökar möjligheten att i god tid upptäcka allvarliga fel på lyften så att brister kan åtgärdas i tid.
Även om lyftbehovet kan se olika ut mellan verkstäder, där körbanelyft kanske inte är det optimala för just er verkstad, är Andreas grundråd detsamma: Snåla inte.
– Köp inte det billigaste, gör en bedömning och ta gärna referenser, råder Andreas. Och ta gärna intryck och lärdomar av våra säkerhetsrutiner. Se även till att införa egna kontrollrutiner, utöver den dagliga kontrollen.
Med en strid ström bilar från tidig morgon till sen eftermiddag är det förstås inget annat än kvalitetslyftar som är intressant för Bilprovningen. Står lyften still så står i sämsta fall stationen still.
– Det är svårt att mäta objektivitet, medger Andreas. Men vi köper enbart in kvalitetslyftar. CE-märkning är en självklarhet. Robusta och driftsäkra, och där tror jag att vår erfarenhet som verksamma inom detta sedan 1960-talet spelar in. Vi vet vad som fungerar och har klara rutiner för skötsel och underhåll.
Bilprovningen använder, som övriga aktörer på marknaden, enbart körbanelyftar. Om en station förses med mer än en lyft kan de båda lyftarna ibland skilja sig åt i lyftkapacitet.
– Det kan gälla en lyft som ska klarar lite längre och bredare fordon än normalt medan lyft nummer två hanterar de något enklare fordonen, förklarar Andreas.
TOG FRAM EGEN KONSTRUKTION
Lyftarna omges av flera krav för att klara uppdraget. Ett av dessa har Bilprovningen själva tagit fram en gång i tiden, nämligen framvagnsplattorna.
– Det är en konstruktion som påför hjulupphängningen krafter i sidled men också i vridrörelseled, säger Andreas. Bilprovningen tog fram konstruktionen under 1970-talet, men vi har inte patent på lösningen, som idag finns i flera olika utföranden.
Ytterligare ett krav är frihjulslyften, för att kunna hissa upp fram- och bakvagn individuellt för att frigöra hjulen från lyftens körbana. Samtliga körbanelyftar är också försedda med fast belysning, som komplement till den ficklampa som också finns nära till hands vid lyften.
När det gäller lyfthöjd har Bilprovningen en tumregel att en person som är 1,90 lång alltid ska kunna stå rakryggad under lyften. Bilprovningen har också fokuserat på lyfttiden och ljudvolymen för att skapa en så god arbetsmiljö för sina besiktningstekniker som möjligt.
– Under monopoltiden hade vi ofta hydraulaggregaten i ett särskilt teknikrum, för att få bort allt det och ljudet från själva besiktningshallen. Idag har utvecklingen gått framåt. Allt bygger förstås hela tiden på att vi får en så acceptabel ljudnivå i hallen som möjligt. En standardlyft idag klarar dock alla gällande arbetsmiljökrav även med hydraulaggregatet monterat direkt på lyften.
En lyft av god kvalitet, som skapar förutsättningar för en god arbetsmiljö och till detta även klara rutiner och god kunskap hos all berörd personal.
Det summerar Bilprovningens nära 60 år i branschens erfarenhet av billyftar.
De 5 vanligaste
anmärkningarna 2021
Statistiken för 2022 var ej färdigställd vid denna tidnings pressläggning. Därför presenterar vi 2021 års vanligaste anmärkningar.
Sammanlagt besiktade Bilprovningen nära en miljon personbilar under år 2021. Var tredje bil underkändes i någon form. Högst andel underkända personbilar hade Värmlands län. Lägst andel fanns att hitta i Västmanlands län.
❑ 1 Huvudstrålkastare (8,21%)
❑ 2 Positionslykta (5,75%)
❑ 3 Färdbroms hjulbroms (4,93%)
❑ 4 Parkeringsbroms bromsfunktion (4,15%)
❑ 5 Körriktningsvisare (2,65%)
Källa: Bilprovningen.
Milwaukees snabba tips
❑ Tjock plåt och bockade plåtstycken rekommenderas.
❑ Hjul av god kvalitet är väsentligt.
)
❑ Hjulen ska vara utbytbara.
❑ Respektera alltid lastvikterna.
❑ Tänk både nutid och framtid. Alltid bra att ha utrymmen över i vagnen.