Miljöfarliga ämnen i verkstaden

Görs det tillräckligt i verkstäderna? Både ja och nej, om man frågar Maria Kosinski, group portfolio manager på Ragn-Sells.
Miljöfarliga ämnen i verkstaden

– I Sverige ligger vi lite efter med regler kring farligt avfall, det kommer stramas åt 1 juli 2020, inleder Maria. Och just spårbarhet kommer att bli efterfrågat. Vi som leverantör arbetar väldigt aktivt för att hitta spårbarhetslösningar för farligt avfall.

Flera verkstäder och kedjor har tagit till sig att man behöver jobba med en hållbar framtoning. Verkstäderna har även förstått att kunder i större grad efterfrågar en verkstad som tar sitt miljöansvar. 

Tidigare har det varit billigare att exempelvis låta spillolja förbrännas. Genom information och utbildning har Ragn-Sells istället kunnat påverka sina kunder till att tänka miljömedvetet.

– Vi märker av det vid upphandling, säger Maria. Vår ägarfamilj har tagit ett aktivt beslut att vi ska regenerera oljan. Då har vi haft diskussioner som har resulterat i att man vill göra fuloljan fin igen, så att det blir en ny, lika bra och ibland bättre basolja. 

Detta arbete har Ragn-Sells jobbat med de senaste åren. De har även blivit uppmärksammade internationellt, bland annat i International Chamber of Commerce, som enda nordiska företag utifrån FN:s hållbarhetsmål 12. 

– I år har vi även hittat liknande lösningar för glykol och bromsvätska, så att man kan göra fler material cirkulära, fortsätter Maria. Spillolja blir ny smörjolja, bromsvätska blir ny bromsvätska och så vidare. 

Arbetet fortsätter med att få ut ordet till sina kunder. 

– De kunder som har förstått det här har hängt på, fortsätter Maria. Men det uppstår alltid problem när man ska regenerera – det behöver bli så rent som möjligt. Det vi arbetar väldigt hårt med är att få verkstäderna att bli bättre på att separera sina olika vätskor.

Maria Kosinski, group portfolio manager, Ragn-Sells.

Hur verkstäderna sköter sin avfallssortering varierar från verkstad till verkstad. Många är duktiga på att separera spillvätska, medan andra har en del kvar att jobba på.

– Vissa är riktigt dåliga, menar Maria. Det kan handla om okunskap, att man inte vet att den här möjligheten finns. Att man blandar vätskorna är den stora utmaningen för att man ska kunna återvinna det här materialet. 

IDENTIFIERA INNEHÅLLET

Ragn-Sells har påbörjat ett projekt i Umeå där man arbetar med att lokalisera var spillolja blandas med andra spillvätskor, såsom bromsvätska och glykol. 

– När vi åker ut med en sugbil och suger upp spilloljan har det varit svårt att identifiera var det här har skett, säger Maria. När vi sedan skickar tanken med spillolja till vår leverantör tar de prover och ser att det finns rester av bromsvätska. Då går det inte att regenerera vätskan. 

För att reda ut detta har Ragn-Sells börjat med att ta tester direkt på lasset. 

– Då kan vi direkt se om det är något i spilloljan, säger Maria. Om vi vet att vi har varit på, säg, tre verkstäder – då åker vi och tar prover på dessa tre ställen. På så sätt kan vi identifierar problemet och uppmärksamma verkstaden på att ”Gör ni så här så får ni bättre avsättning och det blir bättre för miljön”. Fördelen när man behandlar det här rätt är att man slipper bryta jungfrulig råvara från vår planet. 

KAN BLI BÄTTRE

– Vi pratar farligt avfall generellt och inte bara oljor, säger Maria. Det har även varit så att man har haft bristande dokumentation, eller att man inte använder rätt kartonger eller kärl för att avfallet ska kunna transporteras på ett lagligt sätt. Det har hänt fler än en gång att vi har behövt skicka ut kemister för att sortera upp avfallet för att det ska kunna transporteras bort från verkstäderna.

De större kedjorna är generellt sett bättre på att sköta dessa bitar. Oftast har de en utarbetad hållbarhetsprofil, både mot sina anställda och sina kunder. 

– Det har gjort att verkstäderna har blivit bättre, tillägger Maria. Där det oftast fallerar är just att man blandar vätskor. 

– En ökad förståelse för hur man hanterar farligt avfall är nyckeln, anser Maria. Men det ligger även på oss avfallshanterare, att vi informerar. Snart kommer vi med en utbildning till våra kunder som man lätt kommer kunna ta till sig. 

De fristående, mindre verkstäderna är överlag inte lika framstående här. 

– De större kedjorna får lite tryck ovanifrån, säger Maria. Men i framtiden tror jag även att de fristående verkstäderna kommer att förstå att kunden kommer att efterfråga hållbara lösningar. Vi har en ”Greta-generation” som kommer… och frågan är om de överhuvudtaget kommer ha en bil! Det är kanske den största utmaningen. 

VERKSTADSPAKET

Ragn-Sells har tagit fram ett koncept som heter HållbarVerkstad där man erbjuder sina kunder lösningar för att jobba så hållbart som möjligt. 

– Där har vi bland annat informationsmaterial som beskriver hur vi arbetar med avfallet – om man sorterar på rätt sätt får man en bättre ekonomi och avfallshantering, säger Maria. Bränslefilter är en sådan sak som många verkstäder har behov av en lösning för. Här tappar vi ut bränslet som går på regenerering, och papperet som blir kvar blir helt avgiftat och går på förbränning. Vi är en av väldigt få i norra Europa som återvinner bränslefilter. 

DIGITAL SPÅRNING

Den stora utmaningen nu är att hänga med i digitaliseringen, och följa med i spårbarheten. Digital utveckling av konceptet med förvaring av farligt avfall ligger också på agendan. 

– Sådant som gör det enklare för kunder att hantera avfallet, säger Maria, så att det inte blir spill och miljöförstöring runtomkring verkstäderna. Vi arbetar också väldigt aktivt ute på våra behandlingsanläggningar med att hitta cirkulära lösningar för fler farliga avfall. Bland annat tittar vi nu på att regenerera lösningsmedel. Då kan man återföra lösningsmedlet tillbaka till verksamheten.

De största riskområdena för en verkstadsmedarbetare idag är vid hantering av spillolja, bilbatterier och bränsle, enligt Madeleine Westerling, Kedjechef Mekonomen Bilverkstad.

Här har Mekonomen en utarbetad plan för att skydda sina verkstadsarbetare som utsätts för farliga ämnen och miljöfarligt avfall. 

– Det görs riskbedömningar för farligt avfall på varje enskild anläggning, säger Madeleine. Samtliga verkstadsmedarbetare och verkstadschefer får information om riskerna på just deras verkstad, och får då lägga upp en handlingsplan för att säkerställa att man har rätt skyddsutrustning utifrån sin arbetsplats. 

Detta innefattar även utbildning, rätt kärl och kringutrustning, som Mekonomen kan tillhandahålla genom sitt samarbete med bland annat Ragn-Sells och SITA. 

Madeleine Westerling, kedjechef Mekonomen Bilverkstad.

– Dels är det att ha starka leverantörer med god kunskap och god dokumentation i ryggen, som vi vet tar hand om grejerna i nästa steg, säger Madeleine. Sedan tar vi hjälp av dem när vi bygger våra utbildningar i mångt och mycket. Mycket sker ute på arbetsplatsen via webbutbildningar idag, och sedan har man vad vi kallar för interna revisioner på verkstaden, där det kommer ut en representant från Mekonomen centralt och hjälper verkstaden att gå igenom delarna. 

För att säkerställa att rutinerna efterföljs har man skyddsronder. Dessa ronder ska göras sex gånger per år. 

– Där har vi delat upp det lite, fortsätter Madeleine. Vissa parametrar kontrolleras på skyddsronden flera gånger under samma år, andra räcker att kontrollera en gång per år. Verkstadschefen eller den ansvarige på respektive anläggning ansvarar för att ronden blir gjord, och kan även delegera ut den. 

Är det här något som även ingår i Godkänd Bilverkstads riktlinjer?  – Ja, det gör det till viss del. Men vi är även certifierade inom både kvalitet och miljö samt arbetsmiljö, så våra protokoll är lite mer detaljerade. 

När det kommer till regenerering av spillolja fungerar det lite olika beroende på hur anläggningen ser ut.  

– Det vi gör är att, utifrån respektive verkstad och deras förutsättningar, föreslå en lösning som passar dem. Vi har allt ifrån den lilla verkstaden med 2–3 personer till den stora verkstaden med 12–15 personer. Då blir hanteringen lite annorlunda.

Ser ni en ökad miljömedvetenhet hos mekaniker idag? Är det en generationsfråga? 

– Ja, det vill jag påstå. Intresset växer märker vi, både för den egna säkerheten, men även för miljön i allmänhet. 

BEHANDLING AV MILJÖFARLIGT AVFALL

Lokalt på varje anläggning, eller enhet som Madeleine uttrycker det, ska det finnas miljöskåp. 

– Idag använder vi oss av tre olika storlekar, vilket speglar storleken på verkstaden, säger Madeleine. Alla skåp ska vara utrustade med brandsläckare och uppsamlingskärl. Det ska även finnas separata burkar, kärl och fat i miljöskåpet för de olika fraktionerna. Här jobbar vi med en del leverantörer, men majoriteten av våra skåp kommer ifrån Ragn-Sells. 

Tömningen av skåpen ska alltid utföras av godkända aktörer. Verkstaden ska alltid tillika få ett signerat tömningsdokument av transportören. Tömningsdokumentet finns i en pärm som står i varje skåp. 

– Spillolja och bränsle hanteras separat med hjälp av godkända transportörer, där vi jobbar med regenerering, fortsätter Madeleine.  

Hur sköter verkstäderna det här med att separera vätskor? 

– Jag vill påstå att de har blivit mycket mer medvetna. Med hjälp av våra oljeleverantörer utrustas verkstaden med olika typer av kärl i olika storlekar, för just spillolja eller bränsle till exempel. 

Det råder fortfarande en osäkerhet kring hantering av elbilsbatterier. Detta är något som Mekonomen, och andra aktörer, tittar på. 

– Det är fortfarande lite nytt för oss, säger Madeleine. Även om det finns många elhybrider så är det ännu inte så många som har behövt byta sina batterier. Det tittar vi på och jobbar mycket med – det är mycket skriverier om hur farliga och hur känsliga de är. Där måste vi hitta en bra lösning. 

Har du några tips till branschen? 

– Det är att säkerställa att varje enskild enhet har ett signerat avtal med en leverantör för hantering av farligt avfall. Och att man gör de här riskbedömningarna och skyddsronderna.

SKRIVEN AV
John Sempill
Musiker, trummis, racingnörd, skribent och lite annat.