I år firar Volvo 90 år som biltillverkare. För entusiaster är det även tillfälle att dricka en gravöl för Volvos 5-cylindriga motorblock, som pensioneras.

Det började år 1991 med en ottomotor i nya 850. Och slutar med en diesel i år när nya S60 och V60 samt XC60 introduceras. Volvo pensionerar de 5-cylindriga motorerna.

Nästan alla biltillverkare har fasat ut det 5-cylindriga motorblocket som ett led i att minska produktionskostnaderna genom att jobba med färre motorblock. Nu är det Volvos tur att ersätta sina kvarvarande 5-cylindriga dieselmotorer i modellerna S60 och V60 samt XC60 med sitt nyutvecklade 4-cylindriga 2 liter stora motorblock för både bensin- och dieselmotorer.

Volvos introduktion av 850 år 1991 var en revolution; den var Volvos första framhjulsdrivna personbil och en Volvo som för första gången på många år kunde mäta sig med konkurrenterna. Den nyutvecklade raka och 2,4 liter stora bensinmotorn i 850 hade Volvo för första gången placerat på tvären i motorrummet, och den var Volvos första femma. Motorn fick beröm för trevlig gångkultur och maffigt ljud, men var ärligt talat inget tekniskt underverk. Med prestandaversionen T5 R med turboöverladdning som lanserades 1994 och gav 240 hästar så fick Volvo också sin första riktiga prestandabil någonsin.

Det enligt vår mening riktigt intressanta tekniska språnget tog Volvo-femman år 2001 då Volvo lanserade sin första egenutvecklade dieselmotor på flera decennier. Den 2,4 liter stora dieselfemman hette D5 och fanns att få till modellerna S60, V70, S80 och XC90. Motorn gav 163 hk och 340 Nm och var försedd med den senaste bränsleinsprutningstekniken (commonrail), vilket gjorde att den överglänste både Audis diesel-V6:a och de flesta av det fåtalet andra högprestandadieslar som fanns då.

2006 uppgraderades D5:an till 185 hästkrafter och kunde fås tillsammans med en 6-växlad manuell låda, vilket gav ett vridmoment på 400 Nm – siffror som vid denna tidpunkt stod sig väl i konkurrensen.

2010 tog Volvo ett nytt moderniseringsgrepp om sina dieselfemmor, vilket bland annat resulterade i nya turboaggregat samt en snålbantad motorvariant; en 2-litersfemma i tre versioner som gav antingen 150 hk/350 Nm, 163 hk/400 Nm eller 177 hk/400 Nm. Originalmotorn på 2,4 liter fanns kvar men hade skrämts upp till 205 hk/420 Nm, och köpte man sedan till fabrikstrimningspaketet från polestar så fick man ut 215 och senare 230 dieselhästar.

Nämnas bör i sammanhanget att Volvos dieselfemmor, i synnerhet efter uppgraderingen 2010 kunde skryta med riktigt konkurrenskraftig bränsleekonomi. Något som återspeglas i fordonsskatten, där många av Volvo-modellerna med dieselfemmor har lägre fordonsskatt än bland annat jämförbara VW-modeller med VW-koncernens 4-cylindriga och 2 liter stora dieselmotorer.

Av någon anledning lade inte Volvo samma möda på att utveckla bensinfemmorna, vilka försvann ur modellutbudet redan 2013. Den sista Volvo-modellen att ha beteckningen T5 i kombination med 5-cylindrig turbomatad bensinmotor på 254 hästar var V40 som introducerades 2012.

BILDEN OVAN: D5 hette Volvos kanske populäraste 5-cylindriga motor – den 2,4 liter stora dieseln med 4 ventilstopp som förfinades genom åren.

De 5-cylindriga Volvo-motorerna (1991-2017):
BENSIN:
2,4 l, 170 hk
2,4 l, 140 hk
2,3 l turbo 225 hk
2,3 l turbo 245/250 hk
2,5 l turbo 193/200/210/220/230 hk
2,4 l turbo 200 hk
2,0 l 126/145 hk (motorn togs fram för vissa länder i Europa där fordonsskatten styrdes av bl.a motorvolymen)
2,0 l turbo 225 hk (motorn togs fram för vissa länder i Europa där fordonsskatten styrdes av bl.a motorvolymen)

DIESEL:
2,4 l turbodiesel 163/174/185/191/200/205/215/225 hk
2,0 l turbodiesel 136/150/163/177 hk

BILDEN OVAN: Volvos kanske mest legendariska 5-cylindriga motor satt i prestandaversionen 850 R – där den 2,3 liter stora fyrventils bensinfemman spetsats med turbo till 250 hästkrafter.