För ett tag sedan fick jag ett samtal från en verkstad angående en Volvo V70 med en felaktig AC. Ett rent rutinjobb vanligtvis, särskilt eftersom verkstaden sedan många år specialiserat sig just på AC-problem. Efter att verkstaden gjort de vanliga läcksökningarna samt fyllt på gas började dock problemen att hopa sig. Till slut var det en smått uppgiven verkstadsägare som vände sig till mig för hjälp. Till historien hör också att verkstaden skulle stänga i slutet av veckan, då lokalen sålts till annan verksamhet.

Steg ett var att prata med mekanikern, som vid det här laget ägnat åtskilliga timmar på bilen. Efter de vanliga läcksökningarna, samt fyllning av gas hade motorstyrdonet visat för låga tryck jämfört med AC-aggregatets manometrar. Därför hade först trycksensorn bytts ut, och därefter expansionsventilen och AC kompressorn. Efter en ny fyllning med gas visade motorstyrdonet inte bara fortfarande fel värden, nu fick man även felkoder på motorns kylfläktar.

Nästa steg var att byta kylfläkten mot en begagnad dito, och sedan även elektronikenheten för fläktstyrningen. Eftersom motorstyrdonet fortfarande rapporterade fel provade man därefter med ett begagnat motorstyrdon med klonad programvara. Kabelstammen mellan motorstyrdon och fläktstyrdon felsöktes dessutom, och signalkabeln ersattes med en nydragen kabel. Utan resultat. Ytterligare ett motorstyrdon samt ett fläktstyrdon provades. Och eftersom bildemonteringen hade delar på hyllan så byttes även bilens CEM samt panelen för klimatenheten, mer eller mindre i desperation vid det här laget.

”Kanske skulle vi prova att byta luft i däcken?”, var min första tanke när jag väl kom in i bilden. Efter en stunds diskussion beslutade vi oss dock för att för att lägga fokus på problemet med motorns kylfläktar.

Min misstanke föll på det klonade motorstyrdonet. Kunde det vara så att man fick med sig problemen när programvaran klonades? Slutsatsen blev att bilen borde tas till närmaste Volvo-verkstad för att där genomgå en så kallad ECM-omladdning av motorns styrdon med hjälp av Volvos VIDA-diagnosutrustning.

Nu kom nästa överraskning. Bilen ingick nämligen i ett dödsbo och var därför avställd och fick inte flyttas. Verkstadschefen undrade då om jag hade möjlighet att göra ECM- omladdningen på plats i verkstaden. Sagt och gjort. Vi kom även överens om att jag skulle ta med mig ett helt nytt motorstyrdon, för säkerhets skull.

Som tur var hade jag även en snarlik Volvo V70 som jag kunde göra lite referensmätningar på med ett oscilloskop. Vid mätningarna syntes tydligt cirka 10 sekunder långa PWM-signaler som reglerade kylfläkten hastighet. Därefter följde cirka två sekunder tystnad på signalkabeln, innan PWM-signalerna återkom. Förmodligen var tystnaden avsedd för att fläktstyrdonet skulle kunna meddela eventuella felkoder till motorstyrdonet. När jag sedan kopplade upp oscilloskopet på kundens bil i verkstaden såg signalerna helt annorlunda ut jämfört med min V70. En ECM-omladdning borde således kunna lösa problemet.

Som tur var krånglade Volvo VIDA-abonnemanget lite, vilket gjorde att vi kunde ägna ytterligare några minuter på bilen. ”Har ni bytt kylaren också?”, frågade jag mekanikern. Det syntes nämligen tydligt att just kylaren bytts vid något tillfälle. Men nej, verkstaden hade inte bytt kylare.

När jag bad att få titta på de begagnade fläktstyrdonen visade det sig att samtliga var av samma utförande, och med samma artikelnummer. Problemet är bara att dessa fläktstyrdon de inte går att beställa nya hos Volvo. Man måste istället byta hela fläktenheten med kåpa och allt. Jag kollade då upp Volvos reservdelsnummer på en komplett fläktenhet, och ringde därefter en god vän på bildemonteringen. Precis som jag misstänkte så skilde sig artikelnumren åt.

Nu föll bitarna på plats. Bilen var förmodligen krockad, och hade efter detta fått felutförande på fläktenheten. Efter denna ”reparation” hade bilens AC slutat fungera. Men eftersom bilens ägare lämnat jordelivet så hade denna information aldrig nått verkstaden. Verkstaden hade därför bara beställt samma artikelnummer som bilen var utrustad med. Efter att rätt fläktkontrollenhet installerats så fungerade allt som det skulle. Nu är lokalen tom och pensionen hägrar för verkstadschefen. Slutet gott allting gott.

”INGET MAN BARA PROVAR”

På väg hem från verkstaden kom jag att tänka på en Mercedes som hade ett liknande problem för några år sedan. Det hade då börjat med att verkstaden skulle byta ett hjullager vänster fram. Något gick emellertid fel. Lagret skar tätt inpå med resultatet att hjulspindeln skadades och fick bytas ut mot en begagnad dito. Efter bytet fick man emellertid problem med ABS systemet. En envis felkod på hjulsensor vänster fram vägrade att ge med sig. Ett vanligt problem på begagnade hjulspindlar är trasiga ABS-varvtalssensorer. En ny sensor beställdes och monterades. Utan resultat. Nästa steg för verkstaden hade varit att ta fram multimetern och mäta upp resistansen på den nya hjulsensorn. Detta värde verkade dock okej. Multimetern visade runt 1 kohm. Däremot verkade det vara avbrott på höger hjulsensor fram. Kunde diagnosverktyget helt enkelt ha blandat ihop höger och vänster? För säkerhets skull beställdes en ny hjulsensor även till höger fram. Resultatet var nedslående. Nu hade bilen istället två felkoder, höger och vänster ABS-varvtalsgivare.

Att byta ABS-styrdon på en Mercedes är inget man bara provar innan man kontaktat banken. Jag erbjöd mig därför att komma förbi verkstaden med ett litet verktyg som kan som kunde mäta och kontrollera alla typer av varvtalsgivare. Väl på plats blev jag mycket förvånad. Det satt nämligen perfekt fungerande ABSvarvtalssensorer av induktiv typ på framhjulen, och lika perfekt fungerade varvtalssensorer av typen hallgivare på bakhjulen. Det var någonting jag aldrig varit med om. Det visade sig att det begagnade hjulnavet kom från en likadan Mercedes, med den viktiga skillnaden att originalbilen inte varit utrustad med stabiliseringssystem. Dessa bilmodeller har därför induktiva hjulsensorer.

Kundens bil hade däremot stabiliseringssystem, och var utrustad med hallgivare. Eftersom verkstaden läste numret på den sensor som satt på hjulnavet beställdes fel typ av sensor. Når butiken sedan skulle leverera även den som satt höger fram såg man att det fanns två olika utförande, men eftersom verkstaden redan beställt en induktiv sensor till vänster fram levererades även nu en induktiv sensor till höger fram. Och därmed var ”soppan” ett faktum. God jul och Gott nytt år alla trogna läsare!