Sonny Waxmo: Hur skör får en bil egentligen vara?

Jag tänkte ta upp några fall som inträffat under den senaste tiden. De har alla en sak gemensamt. Låt oss se när du kan se den röda tråden.
Sonny Waxmo: Hur skör får en bil egentligen vara?

Kunden är ute och kör med sin bil i centrala Malmö. Som alla vet är Skåne, och Malmö i synnerhet, ett väldigt platt område, men vid infarten till ett parkeringshus blir det en lite brantare uppförsbacke. Det är lite kö in så kunden blir stående mitt i backen. När kön lättar och bilen ska köras in får de motorstopp. Stressad försöker kunden starta bilen, och den tar ett skutt framåt. Ner med kopplingen för att göra ett nytt startförsök. Bilen rullar då bakåt, och är på väg in i bilen bakom. Som tur är släpper kunden snabbt upp kopplingen för att få stopp på bilen. Nu startar den inte ens, och bilen behöver bärgas till verkstaden för felsökning. Efter en stund får kunden beskedet …

En annan kund skulle själv byta till vinterdäck hemma på garageuppfarten. Eftersom bilens domkraft ser lite klen ut så lägger kunden i 1:ans växel och bilens parkeringsbroms så att inte den skall rulla iväg under arbetet. Eftersom domkraften dessutom är lite i lägsta laget har han lyckats hitta en liten träkloss att lägga under den. Skiftet bak verkar gå enligt plan, och kunden börjar känna sig riktigt stolt. Arbetet fram är det lite värre med. Fälgbultarna vill inte släppa med kundens fälgnyckel. Som tur är har han sett hur de stora grabbarna ibland måste förlänga verktyget med ett rör eller något liknande. Efter en stunds letande så hittar kunden en bit rör, och då har fälgbultarna inget att sätta emot. Snart sitter alla hjulen på plats och kunden kan stolt beskåda sitt verk. När bilen skall köras in i garaget vill den inte starta. Bilen får bogseras till verkstaden för en djupare felsökning. Efter en stund får kunden beskedet …

”Som tur är har han sett hur de stora grabbarna ibland måste förlänga verktyget med ett rör.”

 

En topplocksrenovering kan lätt skena iväg och bli betydligt dyrare än planerat.

Kundens bil har den senaste tiden varit riktigt krasslig. Svårstartad, ojämn tomgång, ingen riktig fart på motorvägen eller vid stoppljuset. Det enda som har varit ”bra” är bränsleförbrukningen som konstant har legat runt litern, vilket är alldeles för mycket på kundens relativt lilla bil. Motorn är ju en modern och fin 1,4-liters bensinmotor, som enligt uppgift skall vara både betydligt snålare och piggare. Nu gör kunden slag i saken och åker till verkstaden för att se om de kan hjälpa honom att lösa problemen med hans pärla. Mekanikern konstaterar direkt att, ”Så kan han inte åka omkring”.  Vi börjar med en diagnos så får vi se … Tyvärr visar diagnosen inga direkta felkoder som pekar på någon felaktig komponent. Mekanikerns erfarenhet säger dock att motorn går illa, och han tycker sig även höra ett ”slamrande” som inte verkar normalt. Bilen körs in för ett avgastest, men nu går den så dåligt att den knappt orkar upp på fyrpelarlyften. Mekanikern varvar lite extra och försöker ta hjälp av kopplingen. Nu blir det som olyckan sjöng i Trazan & Banarne på TV, ”lite rassel och lite pang”. Sedan blir det tyst. Efter en stund får kunden beskedet …

 

När allt verkar peka mot en enda felande komponent kan den riktiga orsaken vara något helt annat.

Kunden tycker inte att bilen betett sig riktigt som den brukar den sista tiden. Den är lite konstig, till exempel när man skall köra iväg från ett trafikljus. Ibland har bilen luktat lite illa, och nu har dessutom pedalen till vänster slutat att fungera. Verkstaden förklarar för kunden att kopplingen måste bytas – ett ganska stort och kostsamt arbete. Eftersom kunden är jättenöjd med sin bil i övrigt så är det väl bara att laga den, tycker han. Kopplingsbytet planeras in och arbetet löper på som planerat, ända tills att växellådan ska på plats igen. Något måste ha hamnat lite fel, eftersom den inte riktigt vill glida in i splinsen. Efter en stunds krånglande hämtar mekanikern ett längre dragskaft och en hylsa som passar på vevaxeln. Efter en stunds juckande med vevaxeln rättar det till sig, och växellådan glider på plats. Efterarbetet rullar på, och snart skall bilen köras ut till kunden. Men en olycka kommer sällan ensam. Nu startar bilen inte ens. Har man kommit åt något kablage, eller kanske rent av skadat vevaxelgivaren? Efter en stund kommer beskedet …

Har du hittat den röda tråden? Kunderna fick alla nämligen det tråkiga beskedet att kamkedjan kuggat över och ventilerna tagit i kolvarna – vilket förmodligen skulle komma att resultera i ett motorbyte, eftersom en topplocksrenovering lätt kan skena iväg och bli betydligt dyrare än planerat.

 

”MOTORFEL” OCH VARNINGSLAMPOR

Ett helt annat fall som också får en att reagera är följande: Kunden kommer till verkstaden med en lysande motorvarningslampa. Det visar sig att felkoden pekar ut bakre lambdasonden. Spänningen har varit onormalt hög. När jag tidigare haft detta felet har det nästan alltid varit fel i sonden. En överledning mellan sondens värmeelement och signalledning kan ge detta fel. Den bakre sonden byts och allt verkar frid och fröjd. Några veckor senare ger sig kunden iväg på en lite längre resa, och nu börjar bilen krångla igen. ”Motorfel” och varningslampor … till sist tjuvstannar bilen längs med vägen. Kunden får hjälp att ta sig till en verkstad, vilket blir en av Sveriges största auktoriserade verkstäder i närheten. De konstaterar att främre lambdasonden är trasig, och dessutom att motorn är full med bensin i oljan. Nu byts den främre lambdasonden, och efter ett oljebyte går kundens bil felfritt. Väl hemma igen går bilen i några veckor, sedan är det dags igen. Kunden kommer till verkstaden med samma symptom igen: ”Motorfel”, varningslampor och bilen vill tjuvstanna. Nu vill inte verkstaden ta in bilen, utan ber mig att komma förbi för att se om vi tillsammans kan hitta felet.

”Av en händelse ser vi då några droppar vatten ganska högt upp på bilens vänstra A-stolpe.”

Efter en stunds felsökning med diagnos och avgasmätare pekar allt mot samma komponent, främre lambdasonden! Jag känner själv att det verkar orimligt, men till och med när jag mäter med multimeter direkt på urkopplad sond får jag samma värden. Kunden orkar inte börja krångla med den stora verkstaden uppe i kungliga huvudstaden, utan vill att sonden skall bytas på plats. Efter reparationen går bilen perfekt och jag provkör för säkerhets skull en längre sträcka med inkopplad diagnos. Allt fungerar som det ska, utlästa parametrar från bilen motorstyrdon säger att alla värden verkar OK och motorn spinner vackert. Bilen går sedan felfritt hela helgen, sedan tänds samma varningar upp igen, ”Motorfel”… På tisdagen kommer kunden tillbaka till verkstaden. Motorn verkar dock bra och bilen har inte tjuvstannat en enda gång. Det är bara den där motorvarningen som stör kunden.

Verkstaden kopplar upp diagnosen. Nu är det återigen den bakre lambdasonden som krånglar och säger att spänningen är orimligt hög, och att felet förmodligen beror på en defekt lambdasond eller kortslutning i kablaget. Vi pratar lite om vad det kan vara som gör att sonderna går sönder, eftersom det hela tiden hjälper kortvarigt att byta dem. Allt börjar peka mot någon sorts kortslutning i kablaget. Av en händelse ser vi då några droppar vatten ganska högt upp på bilens vänstra A-stolpe. När vi lyfter på gummimattan är bilens heltäckningsmatta genomblöt och det står litervis med vatten på golvet. Det visar sig nu att bilmodellen har en sjuka som gör att vindrutans limning släpper och att det börjar läcka in vatten i kupén.

Allt detta är ju fel som inte kunden, eller någon annan, kan anklagas för. Bilens konstruktion är sådan att dessa fel kommer förr eller senare. Garantitiden täcker normalt inte dessa fel, men ibland tar tillverkaren ett visst goodwill-ansvar, om det är en god kund.

Frågan är ju om inte tillverkare skulle behöva ha ett större ansvar om det visar sig att bilen drabbas av något som kan betecknas som ett vanligt förekommande fel? Konsumentskyddet är ju idag tre år, under förutsättning att kunden kan påvisa att felet fanns när produkten var ny. Men bilar har ju en lite längre beräknad livslängd än så, åtminstone i Sverige. Frågan är om inte ett utökat tillverkaransvar är på sin plats?

Ha en trevlig sommar, och väl mött till hösten!

Sonny Waxmo
Fordonsteknik Support

SKRIVEN AV
DMV

FLER NYHETER

VISA FLER