Ta vilken modern bil som helst, lås upp och öppna dörren. Lägg märke till hur mycket i bilen som faktiskt aktiveras, redan innan tändningen slagits igång eller att motorn har startas. Funktioner som kostar energi, som i sin tur hämtas direkt från bilens batteri. Just därför är stabil stödström viktigt för verkstaden att ta hänsyn till, även vid enklare servicearbeten.

I takt med att bilarna blir alltmer tekniskt avancerade ökar betydelsen av stödström. Även vid enklare serviceärenden. För fordonsverkstadens del är stödström i samband med service både en teknisk säkerhet, en kompletterande tjänst mot kunden och en trygghet för företaget själva.

Åsa Johansson är Scandinavian Training Manager hos CTEK. Hon håller regelbundet utbildningar om laddning och batterivård mot fordonsverkstäder. Hon bekräftar att medvetenheten kring stödström blivit bättre, men upplever att det fortfarande finns en utbredd okunskap om varför stödström är så pass viktigt.

– Jag hade nyligen utbildning för en större rikssträckande fordonsverkstadskedja. Vid kursens början förstod hälften av de som deltog vikten av stödström, den andra gjorde det inte. Det är lite som tandtråd. Alla vet att det är bra att använda, men få gör det.

En modern bil har över 200 ECU-enheter (Electronic Control Units) inbyggt. De styr i sin tur en rad olika funktioner i bilen, varav flera hoppar igång i samma stund som du låser upp bilen med nyckelns fjärrkontroll. Eller, vid nyckellösa system, när nyckelsignalen når bilen som automatiskt låser upp.

– Nyckellösa system är förstås jättesmidiga, säger Åsa. Dörrarna låses upp och i regel tänds displayer, innerbelysning och fordonets follow me home-ytterbelysning igång. I bakgrunden gör sig bilen också redo för att startas. Allt detta kostar förstås energi och det är kraft som tas direkt från batteriet.

Åsa har själv gjort ett test med hur mycket ström som går åt bara genom att öppna dörren på en personbil.

– Det var en Toyota Rav4 av årsmodell 2019, berättar hon. Bara genom att öppna dörren, inget mer än så, förbrukade den 70 Ampere i närmare 15 sekunder.

BATTERIRELATERADE FEL VANLIGT

Detta ska också sättas i perspektivet att en hög andel av fordonen ute på vägarna har batterier i behov av någon form av åtgärd, det vill säga att batterierna är urladdade till en riskabelt låg nivå.

– Det vet vi eftersom vi lät göra en undersökning, förklarar Åsa Johansson. Enligt Assistanskåren så är batterirelaterade fel en av de största anledningar till att de rycker ut. Så vi vet att en hög andel batterier mår dåligt.

Oddsen är alltså goda att en av dessa fordon kommer in för service eller reparation. Som verkstad kan det då vara en trygghet i att testa batterihälsan redan innan arbetet börjar, för att visa kunden hur batteriet faktiskt mår.

Åsa understryker poängen i att mäta upp batterihälsan, eller state of health som termen kallas, innan något arbete påbörjas.

– Det är en trygghet för verkstaden, menar Åsa. Om batteriet är i dåligt skick så informera kunden om det och ge kunden möjlighet att låta byta ut det. Säger kunden nej så har ni ryggen fri om kundens bil vägrar att starta vid en köldknäpp några dagar senare. Annars, i värsta fall, kan kunden påstå att batteriet tagit stryk under servicen.

Ju nyare bil, desto mer ökar betydelsen för stödström, oavsett vad jobbet går ut på. Flera arbetsmoment ställer också krav på stödström.

– När du gör en motordiagnos, så kräver alla diagnossystem en konstant spänning för att kunna göra jobbet rätt och för att undvika risken för spökfel, säger Åsa. Om spänningen faller för lågt så kan bilens mjukvara i värsta fall ta skada, vilket kan sluta med att du får ominstallera mjukvaran.

MINST 25 AMPERE

Åsa rekommenderar också att fordonsverkstaden investerar i en rejäl laddare som ska sitta ansluten hela tiden man jobbar med bilen. Minst 25A brukar behövas. Strömstöd, och bra strömstöd i synnerhet, ska kunna ställas på biltillverkarens rekommendera spänningsnivåer. Antingen 12,6  upp till 14,8. Det betyder att du kan ställa in spänningen exakt efter rekommendation, där spänningen måste vara högre än vad batteriet ska kunna ge.

Att fordonstillverkarna kräver en spänning som är högre än batterispänningen gör att batteristöd måste användas för att nå till den önskade spänningen, vilket minimerar risken för fel.

Batteristödets uppgift är att ge så mycket ström som förbrukaren behöver. Du ska kunna strunta i batteriet och istället skicka in ström direkt till systemet. Då krävs helt andra strömstyrkor, som bara stödström förmår att matcha.

– Flera fordonstillverkare har ett krav på upp till 120 Ampere, som måste kopplas in när du jobbar med bilen, säger Åsa. De flesta nya bilmodeller ställer krav på minst 100 Ampere.

Hur ska stödström anslutas?

– Använd alltid rekommenderade laddpunkter, uppmanar Åsa. Inte för att det spelar någon roll för batteriet som sådant, men med start/stopp-systemets införande tillkom också en särskild BMS-enhet vars uppgift är att hålla koll på hur laddat batteriet är. All energi som kan tas från batteriet ska tas från batteriet.

– Kopplar du direkt mot batteripolerna hänger BMS-systemet inte med. Det kan dröja lång tid innan det adapterar och fungerar bra igen. Under den tiden finns risken att bilens ECU-enheter inte fungerar som de ska och Co2-utsläppen blir högre, säger Åsa.

Riktar vi blicken mot tunga sidan, som nyttjar 24V-system, så råder ingen större skillnad i sak när det kommer till behovet av att ge stödström.

“RISKERAR OBALANS”

– Den stora skillnaden är när batterierna måste bytas ut, säger Åsa. Här är det viktigt att byta båda batterierna samtidigt. Batterierna ska vara av samma sort och helst av allt från samma batch, och de ska vara fulladdade när de kopplas ihop. Annars riskerar du obalans i batterierna.

Här vilar informationsplikten tung hos verkstaden, menar Åsa. Verksamheterna som har tung trafik i sin fordonsflotta är sällan produktspecialister på batterivård och batterier. Då är det bra om verkstaden kan ge de tips och råd som förlänger livslängden på systemet.