Vantasvart är det nya svarta

Har ni hört talas om Vantasvart? Det är det mörkaste materialet gjort av människan – så mörkt att man luras tro att man tittar in i ett annat universum.

Ursprungligen togs detta ämne fram för användning i satellitburna kalibreringssystem. I och med begränsningar i framställningen av beläggningen har den senare ersatts av en smidigare variant som går att spruta på. Det brittiska företaget Surrey NanoSystems är hjärnorna bakom beläggningen. Så här beskriver de sitt arbete:

– Vi har en stark längtan efter att förändra världen till det bättre. Med vår supersvarta beläggning gör vi detta genom att demonstrera hur den kan förbättra metoderna med vilka vi mäter och upptäcker det som är viktigt för mänskligheten.

Beskrivningen av vad de håller på med är möjligtvis något intetsägande. Man hade kanske förväntat sig något djupare än så. Å andra sidan så handlar det om en ”supersvart” beläggning – hur djupt behöver man gå? Vi fortsätter.

Det sfäriska objektet skulle lika gärna kunna var en portal till ett annat universum

VAD EXAKT ÄR VANTASVART?

Att det är världens mörkaste ämne har vi hittills hunnit lära oss. Men hur blir ett föremål så mörkt att vi knappt uppfattar att vi tittar på det? En av hemligheterna ligger i namnet. Där hittar vi bokstaven N, som står för Nano, vilket betyder ”litet”. Vantasvart är en beläggning uppbyggd av miljardtals nanorör av kol, som absorberar 99,96 procent av allt ljus. Dessa nanorör är 10 000 gånger tunnare än mänskligt hår. Initialt behövde man värma underlaget till 300° C för att få fram beläggningen, som sedan ”växte” fram på underlaget. Tekniken utvecklades sedermera och nu räcker det med att värma underlaget till 150° C.

Även objekt i 3D ”försvinner” med Vantasvart.

VI SER REFLEKTIONER

Anledningen till att vi ser något alls är tack vare det ljus som ett föremål reflekterar tillbaka till våra ögon. Om ett föremål inte reflekterar något ljus överhuvudtaget kan ögat inte uppfatta det. Ur denna ”synvinkel” är Vantasvart i det närmaste perfekt. Att (försöka) titta på något täckt med Vantasvart är som att titta ut i oändligheten, som att titta ut i rymden. En frustration för sinnena. Och försöker du lysa upp ytan med en ficklampa händer det ingenting – den belagda ytan sväljer ljuset. En minst sagt märklig upplevelse.

Användningsområdena är flera. Det självklara är föremål som inte får störas av reflektioner, till exempel head-up-displayer (HUD), teleskop eller inom fotografi, exempelvis objektiv. Och som vi var inne på inledningsvis används beläggningen även inom rymdindustrin. I och med dess unika egenskaper har beläggningen också använts inom konst och kommersiella sammanhang. På den internationella bilmässan i Frankfurt 2019 visade BMW upp en X6 i Vantasvart.

Här lackeras BMW:n inför bilmässan i Frankfurt.

Enligt de som såg (upplevde?) bilen på plats var det som att ”se en tvådimensionell svart utstansning av en bil”. Det som gick att urskilja var bilens siluett och andra detaljer såsom den upplysta grillen. Ett perfekt PR-trick om inte annat. Den tyska biltillverkaren har inga planer på att erbjuda Vantasvart som ett riktigt kulörval; gissningsvis hade det varit väldigt dyrt då en provbit på 10 x 10 cm från Surrey NanoSystems går att beställa för motsvarande drygt 4 000 kr.

BMW lät lackera en X6 i Vantasvart. Bilen visades upp på bilmässan i Frankfurt 2019.

ALLT FÖR KONSTEN

Under OS i Korea 2018 hade biltillverkaren Hyundai låtit bygga ”Världens svartaste byggnad” som reklam för sitt märke, då de inte tilläts visa upp några fysiska bilar. Vantasvart har för övrigt också föranlett en fejd inom konstvärlden. De brittiska konstnärerna Stuart Semple och Anish Kapoor hamnade i bråk om vem som skulle få använda Vantasvart. På något sätt lyckades Kapoor förhandla till sig exklusiva rättigheter till Vantasvart av tillverkarna år 2016, något som möttes av stor kritik bland konstnärskollegor.

– Den här svärtan är som dynamit i konstvärlden, sade bland annat den förargade konstnären och landsmannen Christian Furr. Vi borde få använda den. Det är inte rätt att den tillhör endast en person.

Stuart Semple var så rasande att han hoppade på Kapoor personligt och sade saker i stil som: ”Han har endast 40 000 följare på Instagram och svarar inte när någon skriver till honom”. I protest tog Semple sedan fram pigmentet ”Världens rosaste rosa”. På Semples hemsida, där pigmentet gick att beställa, var budskapet tydligt: ”Genom att lägga den här produkten i din varukorg säkerställer du att du inte är Anish Kapoor, du är under inga omständigheter associerad till Anish Kapoor, du köper inte denna produkt å Anish Kapoors vägnar eller åt någon medarbetare till Anish Kapoor”. Inte helt oväntat fick Kapoor ändå tag på Semples rosa pigment och postade en bild på Instagram med sitt finger doppat i burken. Uppfriskande att höra att respekterade konstnärer också beter sig som vuxna människor emellanåt.

Detta ledde till en lång kedja av händelser. Nästa steg för Semple var förstås att ta fram en ”ännu svartare svart”. Black 2.0 skapades och hävdades vara aningen mörkare än Vantasvart. Sedan kom Black 3.0 i början på 2019 – båda produkterna var ”crowdfundade” och självklart även ”förbjudna för Kapoor att använda”. Tekniskt sett är Black 3.0 inte lika svart som Vantasvart och absorberar ”endast 98–99 procent av allt ljus”. ”Men den ser likadan ut som Vantablack för det mänskliga ögat”, menar Semple.

Något säger oss att kampen om den ”mörka sidan” inte är över. Fördelen med Semples produkter är att vem som helst kan använda dem. Så är inte fallet med Vantasvart.

Framtiden för produkten Vantasvart är oviss, främst på grund av att den är både dyr och komplicerad att ta fram. Vantasvart är dessutom väldigt känslig för beröring och tappar som följd mycket av sin effekt. Den egentliga vinningen är att mänskligheten lyckades skapa ett material som inte reflekterar något. Men vad står egentligen Vanta för? Det vet vi: Vertically Aligned Carbon Nanotube Arrays.