Få bör ha undgått att höra hur bristen på utbildade svetsare hotar kompetensförsörjningen inom både industri och verkstäder. Den mest allvarliga signalen är när fullgoda yrkesutbildningar med rätt lärare och moderna lokaler tvingas lägga ned eftersom elevunderlaget är för litet. Emellanåt på orter eller regioner där företag paradoxalt skriker efter utbildad svetspersonal.

Det är en bild som Elisabeth Egerblom, samordnare för kompetensutveckling och kompetensförsörjning inom branschorganisationen Svetskommissionen tyvärr är allt för bekant med.

– Det är en otroligt tråkig konsekvens och det visar hur viktigt det är för lokala företag att engagera sig mot elever som funderar på vad de vill läsa på gymnasiet, helst redan i årskurs 8. Som branschorganisation agerar Svetskommissionen på uppdrag av sina medlemsföretag. Dessa består till stor del av tungindustri, men även verkstäder. Och som utbildad svetsingenjör vet Elisabeth Egerblom hur viktig frågan är.

– En svets påverkar konstruktionen så oerhört mycket. Gör du fel så kan det få väldigt allvarliga konsekvenser, då till exempel hållfastheten kan gå helt förlorad.

KRÄVER MER ÄN ETT SVETSPROV

Det är mycket som påverkar ett gott svetsresultat och som svetsare är det viktigt att förstå helheten. Inte bara att lära sig foga material genom att lära sig lägga en svetssträng.

– Det spelar ingen roll om vi kikar på industri eller en verkstad, menar Elisabeth. Båda behöver kvalificerade svetsare, oavsett vad man ska svetsa. Hon ställer sig kritisk till att använda svetsarprövningsintyg som utbildningsbevis. En sådan svetsarprövning visar ett väldigt individuellt resultat för stunden. Inte mer.

– Allt en svetsarprövning visar är att den som svetsar kan svetsa precis där och då, under de förutsättningar som ges, enligt en viss svetsmetod och i ett visst material. Det räcker inte. På en bra utbildning lär du dig teorin bakom och kedjan från tillverkningsunderlag till egenkontroll av svetsen. Ett av Svetskommissionens uppdrag är just att kvalitetssäkra svetsutbildningar. Så till den grad att Arbetsförmedlingen ställt som krav att om en svetsutbildning ska vara aktuell för någon av deras arbetssökande så måste utbildningen vara certifierad och godkänd av just Svetskommissionen.

KUNSKAP ÄR A OCH O

En bra svetsare måste ha helhetsbilden och säkerhetstänket i ryggraden. Säkerheten och arbetsmiljön är förstås ytterst arbetsgivarens ansvar, men självklart måste den som svetsar ha en egen kunskap om säkerhet och baskunskap om heta arbeten. Kunskaper som lärs ut på bra yrkesutbildningar.

– Som svetsare måste du förstå vad som händer, förklarar Elisabeth. Fokuserar vi på just bilverkstäder så uppstår flera frågor. Kan man verkligen svetsa rakt av i en bilplåt? Vilken metod bör jag använda? Vilken efterbehandling krävs? Och hur påverkar min svetsfog hållfasthet och rostskydd? Det är alla viktiga frågor som du måste veta svaret på. Det stora börjar alltid med det lilla. Och det är just företagen på ortens eget engagemang gentemot kommun och skolor som bidrar till förändring. För stunden befinner vi oss förstås i märkliga tider med en rådande pandemi att ta hänsyn till, men Elisabeth råder även mindre företag med behov av kompetent svetspersonal att i största möjliga mån ha en dialog med skolor och kommunen i den region företaget verkar.

– Varför inte bjuda in elever till öppet hus i er verksamhet där ni förklarar vad ni gör, hur era behov ser ut och gör klart att det råder stor brist på personal med rätt utbildning och kompetens, råder hon.

LÅNGSIKTIG INVESTERING

På så vis kan även den enskilda verkstaden göra skillnad. Både för sig själv, genom kompetensförsörjning av utbildad personal, och för orten.

– Det är klart att man hört att företag anser att det tar för lång tid och att de inte tjänar något på det omgående, men då tänker man fel, menar Elisabeth. Vinsten kommer efteråt. Ta APLpraktikplatser som exempel. Det är klart att arbetsgivaren och den ordinarie personalen på företaget gör jobbet snabbare än en praktikant. Men i förlängningen uppstår vinster i takt med att eleven lär sig yrket. Och då har arbetsgivaren inte ens behövt betala för utbildningen.

KVALITETSSÄKRA BRANSCHEN

Målet med ett ökat företagsengagemang mot både kommuner och skolor är självklart: Att få fler ungdomar att välja yrkesprogram med fokus på just svetsning, yrkesprogram som dessutom är högskoleförberedande. Det handlar också om att kvalitetssäkra branschen. Och för det enskilda företaget att hjälpa sig själv till att ha kvalificerad svetspersonal, med rätt kunskaper och säkerhetstänk.

– Det finns en gammal syn att yrkesprogram är för de som är skoltrötta, säger Elisabeth. Att det skulle vara enkla program, men inget är mer fel. Branschen ställer idag höga krav för att eleverna ska vara anställningsbara direkt efter avslutade studier. Det gör att studierna är krävande, det krävs engagemang, vilja att studera och målmedvetenhet, men resulterar också i ganska välbetalda jobb direkt efter avslutade studier.

Så detta är inte bara en viktig fråga för tungindustri?

– Nej, absolut inte, svarar Elisabeth. För fordonsverkstäder som renoverar eller reparerar fordon där svetsning är inblandad så är det vansinnigt viktigt att allt görs korrekt för att behålla fordonets säkerhet och funktion. Där behövs verkligen utbildad svetspersonal