Artificiell intelligens, eller AI som det populärt förkortas, kommer att få allt större betydelse i framtidens fordonsverkstäder. Det säger Bo Ericsson, vd för branschorganisationen Fordonsjuristen.

Tekniken kommer visserligen att kräva en startsträcka, men med hela världen som insamlingsbas väntas den också bli väldigt kort. AI-tekniken kommer även till fordonsverkstäderna, om det råder ingen tvekan, säger Bo.

AI kommer att göra revolution inom verkstadsbranschen. Det är Bo Ericsson, vd för branschorganisationen Fordonsjuristen, övertygad om. Visserligen befinner sig tekniken ännu i en lärofas och är i stora områden ännu att anse som oprövad.

Men förändringen sker, här och nu. Den har dessutom redan visat att när den tar fart så sker det i rekordfart. Motsvarande utveckling av användandet av AI-teknik för fordonsverkstäder ses inte som något undantag, vilket på sikt bör gynna alla verkstäder, även utanför OEM-led. Utvecklingen förutspås gå i sådan takt att ingen manuell support väntas kunna hänga med.

– Inom tre år kommer alla verkstäder att använda AI-teknik i någon form. Framförallt inom felsökning, menar han. Visst är tekniken ännu i en lärofas, men allt bygger också på användarantalet. Här har du hela världen som användarbas. AI ökar därför inte bara 1:1 utan i kvadrat. När tekniken kommer att slå så kommer det därför att ske explosionsartat.

Bo Ericsson menar att AI på sikt delvis, men inte helt, kommer att ersätta dagens manuella supportcenters.

– Den rollen som support spelar idag är ovärderlig, menar han. Men i takt med att AI växer och blir mer och mer korrekt så kommer de båda att byta plats. Jag tror inte att manuell support kommer att fasas ut helt, men den kommer att minska i betydelse i takt med att AI blir tillräckligt pricksäker och tillförlitlig i sina diagnoser.

Det är just inom felsökning som AI väntas revolutionera branschen. Och snabbt väntas det gå, då underlaget i den självlärande databanken bygger på kunskap från världens samlade verkstäder.

– Jag vet själv när man som verkstadsmästare skrev tekniska rapporter, som senare gick vidare till märkessupport för att sprida kunskapen vidare. Med AI:s hjälp sker det digitalt och det kommer att gå blixtsnabbt. Oavsett om teknikern jobbar i Singapore, New York eller Kiruna. Upptäcker de ett vanligt förekommande fel och lösningen på problemet sprids kunskapen direkt.

Tekniken väntas underlätta vardagen för alla verkstäder.

– När AI slagit igenom så går det inte längre att hålla kontrollen strikt inom OEM-led, menar Bo Ericsson. Sedan kan tillverkare fortfarande ta fram information som ska hållas inom den egna verksamheten, men de som jobbar där öppnar veckan därpå en egen verkstad. Kunskapen? Den går inte att reglera genom sekretessavtal eller stämningar. AI fungerar inte på det sättet och med miljontals nya lösningar som varje dag tillförs det självlärande systemet, hur ska du kunna spåra det?

Med allt det sagt så ska det understrykas att AI inte är ett felfritt system. Även det har dess korta, men befintliga historia lärt oss vid upprepade tillfällen. Men tiden har också visat på just hur snabbt utvecklingen går, där AI blir mer och mer pricksäker i sitt informationsflöde.

Och det är just så man måste se AI, som ett självlärande informationsflöde där det blir mer och mer sannolikt att informationen faktiskt stämmer. I syvende och sist är det fortfarande teknikern som måste avgöra vad som blir nästa åtgärd. Samtidigt gäller det förstås att iaktta viss försiktighet, men ändå förhålla sig ödmjuk inför den tekniska utvecklingen.

– Man kan tycka att man har världens bästa kompetens själv, men när AI:s information slutligen bygger på alla världens tekniker samlade kunskap, där många har samma kompetens som du själv eller högre, lika lång erfarenhet som du eller längre, då får man nog vara beredd på att backa lite själv, menar Bo.

Lika klart är att en viss startsträcka är att vänta. I början kommer det att vara extra viktigt att vara källkritisk. En teknik som underlättar och väntas korta felsökningstiderna i olika ärenden innebär inte att behovet av utbildningar för verkstadens tekniker kommer att minska.

– Den tekniska utvecklingen av fordon stannar förstås inte av, påminner Bo. Om du slirar med utbildning till din personal. Ja, det kanske du klarar ett år. År två blir det svettigt och tredje året riktigt tufft när du inser att du måste jaga ikapp den kompetensbrist som uppstått på grund av utebliven utbildning. Risken är att gapet blir större och större.

Trots hjälpen från AI måste teknikern förstås fortsatt ha en förståelse och kunskap om fordonet som ska repareras och hur du ska felsöka på rätt sätt.

– Saknar du de kunskaperna, hur ska du då kunna avgöra om den information som AI ger dig är trovärdig och rimlig att stämma? Den kanske vägleder dig helt åt skogen, inte minst i början när allt ännu befinner sig i en startprocess. Du som tekniker måste klara att ifrågasätta systemet.

Tror du dagens tekniker är redo för AI-tekniken?

– Nej, generellt sett inte idag, anser Bo. Det är som att lära sig cykla igen och vi befinner oss precis i lärofasen.

När systemets självlärande kunskapsbank blivit bättre och också teknikernas kunskaper ökat, ser Bo däremot flera vinster. Framförallt genom att hjälpa verkstäderna med en av branschens stora utmaningar: Att få betalt för sin tid.

– Att man kommer att korta felsökningstiderna är jag helt övertygad om, säger Bo. Men det är något som kommer att ske stegvis och beror också på vilken kompetens som verkstaden själv besitter. Just felsökningar är ett gissel för verkstäder och även kunden. Hos en verkstad kan felsökningen ta två timmar, tack vare duktiga tekniker. Hos en annan kan det ta flera dagar, trots att felet på bilen är detsamma. Hur ska verkstaden kunna få betalt för den tiden? Här kommer AI att göra skillnad.

AI kan också vara en blivande tillgång även inom andra områden. På sikt spås tekniken vara så tillförlitlig att det kan vara ett verktyg även när det gäller utbildningar.

– AI kan mycket väl innebära en rejäl kostnadsbesparing i utbildningsled, tror Bo Ericsson. I synnerhet mot de villkor som gäller idag, där en verkstad kan tvingas avvara en anställd flera dagar bara för att närvara på en endagarskurs i en helt annan stad, långt hemifrån.

Det kan också vara ett hjälpmedel redan tidigt i kontakten med kunden. Genom att snabbt hitta den mest troliga orsaken till fel kan verkstaden använda verktyget redan vid den första kontakten med kunden, redan vid bokningstillfället. Vad är mest troligt att vara fel och vilka delar krävs för att åtgärda felet?

– Det här kommer, menar Bo. Bromsen sitter nog mest hos oss själva som individer, hur pass mottagliga för ny teknik som vi är.

I takt med att bilarna också blir allt mer tekniskt avancerade väntas AI få en allt mer betydande roll. Det ställer de som enbart följer sitt förprogrammerade program. Och smarta, som de system som är självlärande och adaptiva.

– De som jobbar med detta är samma personer som läst på Chalmers och KTH. Bara ett uns av deras kunskap och förståelse för digitaliseringen som sker är värdefull. En modern bil är så komplex att en och samma person omöjligen kan jobba med allt. Så ja, jag tror att AI kommer föra med sig helt nya yrkesroller till verkstaden än de som förekommer där idag.

Han fortsätter:

– När det gäller den djupare digitaliseringen i bilar så är det personer med ganska ny kunskap som kommer att ha framtiden för sig.

Att det finns ett visst motstånd mot ny teknik är han medveten om. Bo gissar att motståndet främst finns hos det äldre gardet fordonstekniker.

– Det är något jag möter regelbundet när jag är ute hos verkstäder. Att de struntar i den här nya tekniken. Man prioriterar andra jobb, kanske ändrar sina arbetsuppgifter för att slippa ta tag i det eller hoppas att det som hittills fungerat också ska fungera fram till att man går i pension. Men jag tror att det gäller att öppna sina sinnen. AI kommer!

Det finns det tydliga tecken på i vårt samhälle redan idag. Vissa nyhetsartiklar är AI-genererade och de befintliga AI-tjänster som finns blir allt mer avancerade. Samtidigt noteras en allt högre acceptans för tekniken, vilket kan leda till en fundamental samhällsförändring. Om det sedan hänger ihop med ett generationsskifte lämnar vi till var och en att begrunda.

– Jag såg nyligen ett nyhetsinslag där de frågade folk hur de använde Google. En kille i 30-årsåldern såg bara frågande ut. Han Googlade ingenting, utan tog alltid hjälp av AI istället. Det säger något om vår samtid.

Det finns dock saker som tekniken inte väntas lösa.

Ett exempel är att skicka in programvaror i ett fordon. Det regleras genom SERMI.

– Människan måste alltid vara en sista kvalitetskontroll och av flera skäl. Det ena är att AI aldrig kan hållas juridisk ansvarig. Det andra är att all felsökning slutar med programvara. Kvarstår gör också källkritiken, den får vi själva stå för.

Fordonens allt mer komplexa konstruktion, inte minst vad gäller allt som berör ADAS- och Lidar-system, gör att AI-teknikens framsteg lär vara välkommen. Rimligen finns det en risk i att ju mer som stoppas i ett fordon, desto högre är sannolikheten för att ett fel kan uppstå.

Då mycket idag bygger på el och digitalisering finns också risken att de fel som kan uppstå blir svårare att lokalisera. Därav framtidsspaningen att framtidens tekniker kanske också kan ställa krav på helt nya yrkesroller, vilket Bo tidigare var inne på. Trots allt så kan ett tekniskt fel i en modern bil redan idag innebära en mardröm att reda ut. Bo ger ett konkret exempel:

– Säg att bilen är utrustad med pre-collision system, där bilen aktivt förbereder allt om systemet detekterar risken för en olycka. Det aktiverar alla airbags i standbyläge, förbereder abs-bromsar, bältessträckare, förbereder bromsljuset att tändas upp i nödbromsläge, baksätets vinkel justeras för att undvika risken att passagerare glider under säkerhetsbältena och så vidare. Det handlar om tusen förberedelser som föraren aldrig märker av. Det finns dessutom kameror och ultraljudssystem. Allt måste förstås kalibreras ordentligt om någon väsentlig del som berör detta byts ut.

Skulle systemet ändå varna för att något är fel, vart ska du börja att leta? Här är risken hög för en lång felsökningstid som blir svår för verkstaden att få betalt för.

– Om felet är tillverkarbaserat så är chansen god att någon tekniker någonstans i världen snappar upp vad som är ett vanligt fel. Lärs det sedan ut iAI såskickas det uti hela världen. Dagens bilar är så tekniskt avancerade att det ibland är svårt att veta exakt vart felsökningen ska inledas.

AI kan även överbrygga språkliga förbristningar. Det gör att de allra flesta kan tillgodogöra sig den information som finns. Borta är behovet av att bläddra i kataloger, vänta på svar från experter eller att söka slumpmässigt på internet.

– Trots allt är verkligheten sådan att inte alla i en verkstad kan svenska, säger Bo. Här kan AI vara en förlängning av tillgängligheten av information, för de som har kunskapen men som kanske inte kan språket fullt ut.

Tekniken väntas förstås inte lösa alla knutar. Faktiskt långt därifrån.

Men rätt använd och med en ökad kunskap hos verkstadens fordonstekniker väntas det innebära ett lyft för hela branschen. Människan kommer dock även fortsättningsvis att stå i centrum:

– Det vassaste verktyg vi har är vår hjärna, att tänka logiskt och att kunna ta betalt, avslutar Bo Ericsson.