En tydlig strategi, rätt utbildningar, modern utrustning och en god lokal kundkännedom hos varje verkstad. En komplex utmaning, men nödvändiga byggstenar för att möta framtiden. Det menar Jonas Örnmark som är driftsansvarig för Speedy Bilservice verkstäder. Mitt i allt detta tillkommer något så alldagligt som en kaffeautomat.

Kaffe? Svart? Eller med mjölk? Jonas Örnmark, driftsansvarig för Speedys verkstäder möter upp DMV:s utsände vid Speedys verkstad i Nödinge, strax norr om Göteborg. Fordonsverkstaden är en av 13 helt egenägda. Därtill tillkommer ett flertal samarbetande verkstäder som är knutna till Speedys verkstadskoncept.

Inom Speedy har man gjort flera viktiga och strategiska satsningar som ska framtidssäkra verksamheten för alla verkstäder. Det handlar om teknisk utrustning, men framförallt om utbildningar för att möta morgondagens fordonsflotta där andelen högvoltsfordon, alltså elbilar i olika konstellationer, förväntas bli allt vanligare.

– Alla Speedys verkstäder är idag HVT-utbildade, säger Jonas. Samtliga i personalen ska vara EIP-utbildad, alltså Electric Informed Person. En person som inte är EIP-utbildad måste alltid gå sida vid sida med en som har den utbildningen om vi har ett högvoltsfordon i verkstaden.

Varken han eller Speedy Nödinges verkstadschef Alexander Saghede lever i tron att de i någon nära framtid kommer att ställas inför att plocka isär högvoltsbatterier. Däremot måste det finnas en person som kan göra bilen strömlös, i de fall detta krävs.

Hanteringen samt hur alla måste förhålla sig då det finns högvoltsfordon i lokalerna är viktigt att ha klart för sig. Jonas går så långt som att benämna det som grundläggande kompetenser för varje framtida fordonsverkstad.

– Nästa steg är en ren högvoltsexpert som också får arbeta med de faktiska elkomponenterna. Men där är vi inte idag, fortsätter han. Klart är att kunskapen om hantering av högvoltsfordon behövs redan nu. Därför har Speedy satsat stort på att utbilda sin personal.

Mekat bil har han enligt egen utsago gjort sedan 12 års ålder. Sitt första riktiga jobb i en fordonsverkstad fick han för mer än tre decennier sedan. Han har varit fordonsbranschen trogen allt sedan dess, och under dessa år sett tydliga fundamentala förändringar.

– Mitt första verkstadsjobb var på en mack under tidigt 90-tal, säger han. På den tiden var det en ren smörjoljestation, där man bytte olja, men inget mer. Gällde det bromsjobb så åkte man till en bromsverkstad, gällde det däck åkte man till en däckverkstad och så vidare.

Någon gång vid millenniumskiftet upplever Jonas att det skedde en förändring. Då inleddes resan mot allt mer allsidiga fordonsverkstäder, rustade för att klara att lösa bilarnas alla tänkbara behov och problem. Det enda som lever kvar från gårdagens tänk, menar han, är däckverkstäderna.

– Våra allbilsverkstäder hanterar förstås också däckarbeten och har däckhotell, men däckverkstädernas ställning är fortsatt stark. Det sitter hårt präntat hos konsumenterna. Här arbetar vi med att vara tydliga i vår skyltning för att visa att vi genomför alla typer av fordonsarbeten, alltså även däckarbeten, säger Jonas.

Speedys verkstad i Nödinge är ett utmärkt exempel på företagets arbete att knyta till sig hjulrelaterade affärer i en högre utsträckning än tidigare. I de investeringar som nyligen gjorts finns bland annat en ny fyrpelars körbanelyft med styrplattor och en modern hjulinställningsanläggning. Ett klart lyft, om Göteborgs-humor tillåts.

– Tidigare gjorde vi hjulinställningar på en saxlift. Det var mycket omständligt och krävde att vi fick höja och sänka lyften flera gånger innan hjulinställningen satt ordentligt, förklarar Alexander. Med den nya utrustningen och lyften står bilen stadigt hela tiden. Vi sparar rejält med arbetstid, och behöver inte göra om jobbet flera gånger innan inställningen är korrekt.

Verkstaden valde också att investera i en lyft som klarar de flesta typer av förekommande fordon. Även lättlastare och husbilar.

– Körbanorna håller fem meters längd och lyften klarar fyra ton. Det räcker för de flesta typer av fordon, försäkrar Alexander.

Det gäller att inte bara låsa tanken till service och reparationer av personbilar. I synnerhet då elbilar väntas kräva helt andra servicepunkter än fossildrivna fordon. Att bredda affären är därför klokt, och något som Speedy redan nu tagit fasta på.

– För några år sedan fattade Speedy ett beslut att även fokusera på jobb kopplat till släpfordon, fortsätter Jonas. Detta var många kritiska till då. Men tänk bara på hur många trailers, båtsläp, husvagnar och så vidare som förekommer i trafiken. Vi har också börjat med glasaffärer, där vi i Göteborg har ett samarbete med bilglasmästare som besöker våra verkstäder och byter vindruta, på plats. Sedan 2023 arbetar vi också successivt med att utbilda våra egna tekniker i glasreparationer för att klara att laga lättare stenskott, fortsätter han.

Verkstaden i Nödinge har också investerat i faktisk verkstadsutrustning. Här finns idag energibesparande och effektiv LED-belysning för lokalerna, relevanta diagnosverktyg och en ventilationsanläggning anpassad för lokalen. Att skapa en så bra arbetsmiljö som möjligt för de anställda är förstås grundläggande. Det är idag lätt att glömma att även dessa värden inte alltid varit en självklarhet.

– Förr var det ingen som pratade om HR-avdelning, företagshälsovård och friskvård hos en bilverkstad. Men någonstans runt millenniumskiftet vände det. Idag är det ett absolut måste. Lönen är idag inte lika viktig som en juste arbetsmiljö och det psykosociala. Man måste trivas med att gå till jobbet, fastslår Jonas.

Principen skiljer sig inte från någon annan bransch. Det ska finnas en arbetsbeskrivning, en uppförandekod (Code of conduct, på affärsspråk), jämlikhetsmål, miljömål och klara strategier för hur företaget ska agera i olika situationer. Att kunna möta allt från “aj”, “oj” och “hoppsan” till att motverka mobbning på arbetsplatsen. Alla tänkbara scenarier måste kunna mötas, med det gemensamma målet att det ska lägga grunden för en sund, säker och trevlig arbetsplats där alla ska trivas. Arbetsplatsen ska vara säker och hälsosam, och det ska kännas roligt att gå till jobbet.

– Det är lika självklart som att vi också måste jobba med kemikalielistor, att vi gör sex skyddsronder per år, att luften i lokalerna är bra och så vidare, menar Jonas.

Målet är förstås att skapa förutsättningar för att vara en attraktiv arbetsgivare, i en bransch där det råder huggsexa över att knyta till sig behörig personal. Utan dem, ingen framtid.

Branschen i sin helhet är också beroende av ett tekniklyft. Rätt diagnosverktyg och rätt support förväntas bli allt mer viktigt. Här har förstås konceptanslutna verkstäder förstås en fördel. 

Jonas går steget längre i sin beskrivning:

– Att vara en del av en större kedja är helt avgörande idag. Det ger tillgång till fjärrdiagnos, support och den senaste tekniken. Något som är svårt för en fristående verkstad att bygga upp på egen hand.

Det är ett hårt uttalande som alldeles säkert går att ha åsikter om. Men onekligen är det så att verkstäder som på ett eller annat sätt ingår i en större organisation har en helt annan uppbackning än en mindre verkstad.

– Vi har skapat ett driftpaket med program, funktioner, support och affärsutvecklare som våra verkstäder får ta del av. Samtidigt ställer vi krav på att våra anslutna verkstäder ska vara Godkända Bilverkstäder, vilket gör att du som ansluten verkstad slipper hålla koll på alla lagar och regler. Det håller vi koll på, och ser till att våra konceptanslutna verkstäder uppfyller alla myndighetskrav. Vi ger verkstäderna alla verktyg som behövs för att nå framgång.

Han fortsätter:

– Att utbilda alla våra verkstäder i diagnostisering för alla bilmärken skulle inte vara hållbart. Med våra stordriftsfördelar har vi skapat ett bra system för fjärrdiagnos, som verkstäderna får abonnera på. Jag som tekniker måste vara SERMI-godkänd och har direktkontakt via chat eller telefon med supportcenter, där allt läses av i realtid. Det är svårt för en fristående verkstad att slå det.

Därtill slipper förstås en konceptansluten verkstad att själv tänka på utvecklings- samt supportfrågor. Det lämnas med varm hand över till vår centrala organisation, säger Jonas.

Lönsamhet och tillväxt är förstås också viktiga byggstenar. Till den frågan kopplar Jonas Örnmark också motivation, att skapa förutsättningar för medarbetarna att växa inom företaget.

– Många av våra driftschefer har börjat i företaget som mekaniker, säger Jonas. När en chefstjänst ska tillsättas så kan man förstås lysa tjänsten externt. Inom Speedy jobbar vi mer med interna rekryteringar, där vi låter våra anställda växa i sin yrkesroll. Det ska löna sig att göra ett bra arbete.

Jonas återkommer till kaffemaskinen, där vårt möte började.

– Personalen ville ha en kaffemaskin. Den kostar tusen spänn i månaden, plus kaffet då. Då får verkstaden först visa på ett resultat som motiverar en sådan investering, snarare än att säga att “får vi bara en kaffeautomat så lovar vi att jobba hårdare”.

Resultat ger förmåner. Inte automatiskt tvärtom.

Kompetens, ett bra fackmannamässigt utfört arbete och ett professionellt bemötande är förstås A och O. Men också en god kundkännedom.

– Jag pratar mycket med våra kunder. Inte bara om deras bilar, utan också hur det är, vad som händer i deras liv och så vidare. På så vis bygger jag också sociala kontakter med våra kunder, och vi får genom det också deras förtroende. Vi har idag turen att ha en hög andel mycket lojala kunder, säger Alexander.

Jonas och Alexander är eniga i att en stor del av framtidssäkringen också består i fortsatt kompetensutveckling. Och för branschen att höja statusen på verkstadsyrket, för att på så vis locka fler ungdomar. För den enskilda verkstaden handlar det om att ha en öppen dialog samt utbyte med lokala relevanta yrkesutbildningar. Men Jonas är inte den första att påpeka att den riktigt stora utmaningen ligger utanför den egna verkstadens fyra väggar.

– Verkstadsyrkets status måste höjas. Se på tungtransport-sidan, säger han. Idag är det inte längre ovanligt att tjejer läser till att bli lastbilsförare. Vår bransch behöver en liknande boost.

Utbildningen måste samtidigt vara bred och relevant för sin tid.

– Självklart måste vi förstå principen för Otto-motorn, wankelmotorn och så vidare. Men vi behöver samtidigt se den fordonspark som vi möts av. Både idag och imorgon, menar Jonas.

Det är en utvecklings- och kompetensresa som aldrig upphör.

Och för branschfolk som Jonas Örnmark och Alexander Saghede är arbetets komplexitet uppenbart. Både för den enskilda verkstaden och för branschen som helhet.