Elbilar tillhör framtiden. Om det är Fredrik Grufman, som driver Grufman Bil, övertygad om. Han driver sedan år 2005 fordonsverkstaden som uteslutande sysslar med USA-bilar och som inte räds att sticka ut hakan i bilrelaterade frågor som ofta berör och ibland upprör. DMV begav sig till företaget i Järfälla för ett samtal om limousiner, elbilsägare, sociala medier, diagnosverktyg och vad företaget genom åren lärt sig om högvoltsfordon.

Kundmottagningen hos Grufman Bil AB röjer all tvivel om vad som gäller här: Amerikanska fordon och amerikanska fordon enbart.

– Det är det enda vi arbetar med, försäkrar vd Fredrik Grufman. Förutom oljebyte på företagets egna lånebilar. Men nu har vi precis köpt in två helt nya Tesla Model Y, de första fabriksnya lånebilar vi någonsin haft.

Grufman Bil har tidigare haft en hel del färgstarka lånebilar. Både elbilar och fossildrivna fordon. Även rena specialfordon som en amerikansk polisbil och sportbilar som företagets idag avyttrade Corvette ”Blixten McQueen. Men verkstadsschemat är mer än fulltecknat som det är.

– Det finns ingen tid att meka med företagets egna bilar, konstaterar Fredrik. Därför fasar vi ut lånebilar som nu faller på åldersstrecket.

Driftsäkerheten som fabriksnya bilar ger samt en förmånlig månadskostnad gör valet självklart.

– Jag vet att lånebilarna inte rullar så långt, så de nya Teslorna når inte taket för körsträckan. Det blir väldigt förmånligt för oss, försäkrar han.

Sedan starten år 2005 har Grufman Bil vuxit stadigt. Företaget startades efter att Fredrik råkat ut för  ett dåligt bemötande och slarvig åtgärd från annan bilverkstad, i samband med en bilreparation.

– Den verkstaden finns inte kvar idag, så det är okej att berätta om det nu, säger Fredrik med ett skratt. Året var nog 2003/2004 och jag höll på mycket med limousiner. En dag råkade jag ut för ett allvarligt fel på en Lincoln-limmo, som började knacka från ventilerna vid gaspådrag. Jag vände mig då till en bilverkstad som då låg på Ekerö. De slog fast att hela motorn behövde ut ur bilen. De behövde plana toppen, slipa in alla ventiler och så vidare.

Fredriks egna mekkunskaper var vid tidpunkten begränsade. Trots det var han inte övertygad om att det var nödvändigt att lyfta ut motorn, vilket han också ifrågasatte. Verkstadsägaren idiotförklarade honom på plats. Det blev som verkstadsägaren ville och slutnotan hamnade på 86 000 kronor plus kostnad för reservdelar. När bilen var klar för att hämtas så fungerade motorn, men symtomet bakom felet – spikningarna vid gaspådrag – kvarstod. 

– Under tiden hade jag sökt hjälp från ett Lincoln-forum. Där kom jag fram till att den mest troliga orsaken var en luftmassemätare. När jag bytte den själv så visade det sig att det var just det. Spikandet upphörde och motorn gick som en dröm igen. Verkstaden hade fixat det mekaniska felet, men alltså inte fixat orsaken till det. Då tänkte jag att om man kan skälla ut kunden, åtgärda felet men ignorera orsaken till felet och ändå fakturera 86 000 kronor, då finns det utrymme för förbättringar. En chans för mig.

Resten är, som det berömt heter, historia. Idag har Grufman Bil sin bas i Järfälla och har 12 anställda. Ett sammansvetsat gäng, alla med sina egna djupkunskaper men också med förmåga att rycka in där det behövs. En klisterlapp i kundmottagningen bär det uppmanande budskapet ”Mål: Beröm personalen dagligen!” Att ha rätt personer i företaget betyder allt, något som Fredrik spår blir allt viktigare i takt med att bilarna också blir allt mer avancerade. 

– Jag är väldigt glad att vi har den sammansättning som vi har idag, för den kompetens och kunskap som mina anställda har hittar du inte genom Arbetsförmedlingen, säger han. Våra meckar är bra på olika saker, men de kan också rycka in där det behövs. Det är precis vad som krävs. Dagens tekniker måste vara multifunktionell, som en schweizisk armékniv.

Han är övertygad om att framtiden, med en allt högre andel högvoltsfordon på vägarna, också kommer innebära en rensning i verkstadsbranschen, samtidigt som det ställer allt högre krav på framtidens fordonstekniker. 

–  Framtidens fordonstekniker måste behärska både avancerad elfelsökning och samtidigt klara att byta en länkarm. När det gäller dagens yrkesprogram så är det ett problem, menar Fredrik. De som kan elektronik och elsökning går andra utbildningar och hamnar inte i en fordonsverkstad. Men det är nog mitt främsta råd till dagens ungdomar: Gör er anställningsbara, genom så många kompetenser som möjligt. Vad kan du tillföra företaget vid sidan av att byta bromsar och länkarmar? Elfelsökning? Interiörarbeten? Här hänger SYO-konsulenter och yrkesutbildningarna inte helt med och det är ett jätteproblem.

När det gäller en utslagning av fordonsverkstäder är han övertygad om att den kommer, som följd av ett ändrat servicebehov för bilarna. Saknas dessutom stöd från generalagent så spår han en tuff framtid för de fristående verkstäderna som inte framtidssäkrar sig.

– Vi ser ett starkt inflöde av elfordon här, mycket tack vare våra många inlägg om elbilar på sociala medier, berättar Fredrik. Blockaden mot Tesla har också drivit trafik hit. Vi samarbetar också med försäkringsbolag, så elbilar som säljs via bilhandlare kommer hit för garantiarbeten.

Grufman Bil ser också en skiftning i kundgruppen.

– Många elbilsägare köper bil för första gången, menar Fredrik. Det som händer då är att de kör sin elbil väldigt länge och väldigt långt utan att låta verkstaden lägga sin hand på bilen. När de väl kommer hit hittar vi väldigt mycket som man annars hinner beta av vid en normal serviceintervall. Istället har de kört 10 000–15 000 mil, och kanske bara bytt däck och torkarblad. Då kommer också alla servicebehov på en och samma gång, där det finns en risk att räkningen kan bli chockartat hög.

En trappa upp hittar vi eltekniker Henrik. Hans efternamn förblir okänt, men klart är att han ansvarar för en av Grufman Bils sidoverksamheter, nämligen elektronikreparationer.

– Det mesta utgörs av elektronik inom industri och lantbruk, säger han. Men en liten del utgörs också av fordonselektronik.

Henrik är, liksom Fredrik, övertygad om att djupgående elkunskaper kommer bli allt viktigare att behärska i takt med att elbilarna blir allt vanligare i fordonsverkstaden.

– Det skulle jag tippa på, säger Henrik. Säg att du kör en startladdare och kickstartar en elbil, med risk att skjuta all oskyddad elektronik bakom. Elektronik som är anpassad för 12V, inte en spik på 24V. Då är det tack och god natt till alla oskyddade elkomponenter.

Den som följt företaget på sociala medier vet att de ibland stuckit ut hakan när det gäller just kvalitén på högvoltsfordon. Vad har verkstaden då lärt sig om dessa under årens lopp?

– Vi håller på en hel del med amerikanska pickuper och Mustanger och sådant, säger Fredrik. Pickuperna är dimensionerade för tuffa tag och tunga vikter. Tar vi en elbil av amerikanskt märke är den byggd som en personbil, men har vikten som en lätt lastbil.

Med det följer en helt annan typ av skador.

–  Den bilden är tydlig, menar Fredrik. Det uppstår mycket korrosionsrelaterade skador, där vägdamm virvlat sig in bakom täckplast. Tar vi Tesla så är de som når oss i regel av årsmodell 2012 till 2016, då Tesla ännu var relativt nya som biltillverkare. Ford och GM har haft över 100 år att lära sig. Det är väldigt sällan som vi behöver byta styr- och spindelleder på en Ford F-150, men på elbilar händer det ofta.

Han betonar att all kunskap som företaget samlat på sig är erfarenhetsbaserad.

–  Vi har alltid fått lösa våra egna problem, konstaterar han. En nyckel i det arbetet är att alltid ha originaldiagnosverktyg tillhanda.

För den sakens skull håller sig Grufman Bil med flera uppsättningar diagnosverktyg.

– Vi har GM:s Techverktyg, ACDelco, GDS2, SPS2 och deras Technoline-system, men också deras äldre Tech2-läsare som vi måste hålla liv i. Det är inte lätt kan jag säga.

Chrysler nyttjar wiTech2, samtidigt som det äldre diagnosverktyget DRB 3 ännu hänger med. Ford kör sitt IDS & FDRS-system, men även det äldre … Ja, ni förstår.

– Behovet av de äldre diagnosverktygen fasas långsamt ut, men de behövs ännu med regelbundenhet, försäkrar Fredrik. När det gäller Tesla så använder vi deras eget Toolbox3-system, vilket är ett diagnossystem som lämnar mycket att önska. Till Teslas fördel är att bilarna har ett inbyggt diagnosverktyg i form av Servicemode. Här kan bilägaren själv, upp till en viss nivå, läsa ut felkoder, programmera in nya moduler licensfritt, direkt via pekskärmen. Det är fullständigt revolutionerande för branschen. Men ska du gå in djupare, då krävs ToolBox3 och Servicemode Plus med en ToolBox-prenumeration.

Grufman Bil är väldigt flitiga på sociala medier. Sådant ingår väl ändå inte i en fordonsverkstads kärnverksamhet? Fredrik Grufman är av annan uppfattning:

– Sociala medier är en exceptionellt viktig del skulle jag säga. Att få bilägare att förstå hur vi arbetar, hur vi resonerar och hur vi felsöker. Då får de också en högre förståelse för den arbetsinsats som jobbet kräver. Sedan är det också ett tillfälle för branschfolk att lära av varandra. Vilka verktyg använder de? Resonerar de så? Gör de så när de felsöker. Det blir en hel del aha-upplevelser, där yrkesfolk kan lära av varandra.

Att hitta rätt tonläge på sociala medier har dock varit en utmaning. Målet har dock hela tiden att hålla en tydlig gräns mellan utbildande klipp och humor.

– Med stigande ålder har allt skett med stigande finess, säger Fredrik. När det gäller humor så fungerar emojis väldigt bra, men vi skojar aldrig när det gäller rådgivning till folk. Det ska man aldrig göra, för då kan det bli dyrt.

Lokalmässigt ryms hela verkstaden inom 850 kvadratmeter, med fem portar och lika många fordonslyftar i en lång rad.

– Inte optimalt för en fordonsverkstad, men det mest optimala för den här lokalen, menar Fredrik. Varje arbetsstation har sin egen uppsättning med tryckluftsverktyg och påfyllningsslangar för olja, glykol och spolarvätska, allt anslutet mot en vätskebar i anslutande rum. Om vi gjort om detta idag så hade det nog sett annorlunda ut, med hänsyn till att elbilarna nu börjar ta över allt mer. Idag skulle jag säga att vi har 50/50 mellan elbilar och rökbilar.

Lyftarna består av 5-tonslyftar, en mindre saxlyft och en 12-tons fyrpelars körbanelyft som även klarar hjulinställningar.

Lokalerna räcker än så länge till. Mycket ska till innan Grufman Bil byter lokal igen. Men om det skulle bli aktuellt i framtiden vet Fredrik idag vad han ska ta höjd för.

– Avfallshanteringen, säger han. Kärlen för återvinningsmaterial börjar ta stort utrymme. Det är något som den som bygger helt ny verkstad bör planera noggrant inför redan innan byggstarten. Vi måste verkligen tänka på vart vi placerar våra återvinningskärl och de börjar ta ordentligt med plats, yta som vi inte kan använda till annat. Sådant måste man tänka på.

Trots den fina arrangeringen av takmonterade vindor med tryckluftsslangar menar Fredrik att man mer och mer övergår till batteridrivna verktyg, för alla jobb under att lossa hjulmuttrar.

– Luftverktyg är på väg ut, tveklöst, menar Fredrik. Det betyder inte att de inte används, men de används idag i mindre omfattning. Lättare förband tar vi med elverktyg, säg jobb som ligger under hjulmutternivå. Då räcker kraften i ett batteriverktyg gott.

Nyfikenheten, viljan att fortsätta lära sig samt att utvecklas är vad som ännu driver Fredrik Grufman. Det är också värden som han vill förmedla vidare. Genom ökad kunskap och förståelse för det arbete som jobbet oftast kräver. Det är också ett budskap till alla morgondagens fordonstekniker, att det ställs krav på dagens fordonstekniker och att det är här jobben finns.

– Den som specialiserar sig på elfelsökning och som också klarar att meka med bilar, har i Stockholmsområdet en ingångslön på minst 45 000 kronor i månaden, försäkrar Fredrik. Det är här jobben finns, för den som har viljan att lära sig.