– Om det uppstår ett fel som inte har förelegat tidigare, men som heller inte är direkt relaterat till det fel som man lämnat in bilen till verkstaden för, så är det en fråga om bevisbörda samt när och hur felet uppkom, säger Josefine.

Låt oss ta ett exempel. Kunden lämnar in bilen för byte av kupéfläkt, då den gamla fläkten har gått sönder så pass att den måste ersättas. Verkstaden byter ut kupéfläkten och allt fungerar därefter bra igen. Kunden hämtar bilen, men återkommer långt senare och klagar på ett återkommande, gnisslande ljud från instrumentbrädan. Exakt vart ljudet kommer ifrån är oklart. Inte från fläkten, som nu fungerar fint. Men kunden menar att han absolut inte haft oljudet tidigare. Rent juridiskt blir tiden en avgörande faktor för vilken skyldighet verkstaden har att tillmötesgå kundens reklamation.

– Om kunden är en privatperson och följdfelet reklameras inom två månaders tid så krävs det mer för att verkstaden ska slippa ta ansvar, säger Josefine. Alla reklamationer som sker inom två månaders tid räknas som reklamationer inom skälig tid. Det är däremot självfallet inte så att samtliga fel som reklameras inom så kallad skälig tid är fel som verkstaden ansvarar för, om verkstaden kan bevisa att felet inte beror på den reparation som utfördes.

TIDEN BLIR EN FAKTOR

För reklamationer som sker efter två månader är saken rakt omvänd. Då åligger det kunden att bevisa att följdfelet har ett direkt samband med verkstadens tidigare arbetsinsats. Grundinställningen är att kunden alltid måste ge verkstaden rätt att avhjälpa ett fel. Samtidigt finns det tydliga villkor i både ARN:s praxis och MRF:s reparationsvillkor som är godkända av Konsumentverket som säger att kunden inte ska behöva tåla mer än två avhjälpningsfel hos en verkstad som huvudregel.

– Det är en väldigt tydlig praxis, menar Josefine. Om verkstaden inte vill rätta till felet, eller inte gör det inom rimlig tid, då har kunden rätt till prisavdrag som ska motsvara vad det kostar att ordna felet hos en annan verkstad och eventuellt häva avtalet om reparation med verkstaden. Vad som här räknas som rimlig tid framgår inte riktigt i lagtexterna. Josefine Petersen menar dock att detta måste sättas i relation till kundens behov av bilen.

VERKSTADEN RÄTTIGHETER

Verkstaden har dock självfallet också rättigheter att få betalt för den del av reparationen som har utförts om kunden häver återstående del av avtalet. En kund som är privatperson kan inte kräva ersättning av verkstaden hur som helst. Men det är en svår fråga. Säg att kundens bil blir okörbar på grund av följdfelet som uppstår.

– Kundens rättighet till ersättning i sådant läge går inte att svara rakt ja eller nej på, menar Josefine. Den som begär ersättning är dock skyldig att samtidigt begränsa sin skada. Kunden kan exempelvis inte kräva ersättning för taxiresor eller hyrbil om han kunnat gå, cykla eller åka kommunalt till och från sitt jobb under tiden som hans bil står still.

VÄLJ ERA STRIDER

Vid sidan av rätt och fel, och lagböckernas ofta torra värld, råder Josefine en verkstad som hamnar i ett sådant här läge att välja sina strider.

– Hänger felen absolut inte ihop med varandra då får man förstås fundera över om man har något ansvar alls, menar Josefine. Men samtidigt får man också fundera på vad man kan tumma på för att minska missnöjet hos kunden, lösa problemet och gå vidare. Inleder kunden med att nämna ersättning och skadestånd i samband med att följdfel konstateras så slå bara dövörat till.

– Där finns en tydlig struktur i lagen som i första hand ger verkstaden rätt till att försöka avhjälpa felet vid två tillfällen, säger Josefine. Först därefter kan kunden kräva prisavdrag och/eller häva avtalet och kräva skadestånd