Rätt billyft för rätt jobb. Resan mot en ny billyft börjar vid att identifiera behovet. Hur ser det ut idag? Och hur kommer det att se ut i framtiden. Så säger Gesabs Sverigechef Patrik Jansson.

Nöj dig inte med vad du tidigare haft, utan blicka framåt. Rådet kommer från Gesabs Sverigechef Patrik Jansson. Vi befinner oss på företagets kontor i Vallentuna. Ämnet för dagen: Fordonslyftar.

Patrik menar att det är vanligt förekommande att fordonsverkstäder ofta fastnat i tänket att det som fungerat hittills också kommer att fungera framåt. När den gamla lyften ska bytas ut vill många därför ersätta den mot en likadan. En förståelig tanke, som dock kan vara bedräglig att låsa sig vid.

– Börja istället med att fråga er vilka jobb ni vill göra, råder Patrik. Kollar du på bilar för 10–15 år tillbaka i förhållande mot bilar idag så har det hänt något. Arbetsstationerna på en verkstad har också förändrats över tid. Därför är det viktigt att tänka igenom vad jag vill göra på den här arbetsplatsen och vilka bilmodeller ska den klara att hantera.

En lyft som fungerar idag och som har fungerat historiskt riskerar att få tydliga begränsningar i sin kapacitet i framtiden. Det handlar nödvändigtvis inte om den viktmässiga lyftkapaciteten, utan mer om storleken på fordonen. Idag har SUV-segmentet vuxit, och även vanliga personbilar har blivit större.

– Även hjulbaserna och fordonens bredd har ökat. Även elektrifiering och fordonets enskilda viktfördelning skiljer sig. Den utvecklingen har gått väldigt fort, framförallt elektrifieringen.

Därför behöver det inte vara en orimlig tanke att gå upp en storlek i billyft i förhållande mot den gamla lyften. Högst sannolikt var den äldre lyften anpassad efter hur bilbeståndet på vägarna såg ut för 10, 15 eller 20 år tillbaka. Dagens och morgondagens bilpark ser annorlunda ut. En modern lyft innebär därför en framtidssäkring för verkstaden. Men det kommer också till ett pris, och inte bara sett till pengar. En modern lyft kan kräva mer utrymme än den tidigare.

– Körbanorna på en körbanelyft, eller armarna om vi talar tvåpelarlyft, kan behöva vara längre än tidigare. Det kräver i sin tur mer plats vid installation av lyften, förklarar Patrik.

Just platsutrymmet menar han är en av de vanligaste punkter som fordonsverkstäder brukar underskatta i sin planering.

– Verkstäder har en tendens att vara överoptimistiska på den punkten, fortsätter Patrik. Jag skulle säga att ett minimum runtom är en meter runtom och ännu mer utrymme framför lyften. Där vill du sannolikt ha en arbetsbänk och annat också. Du måste också ta hänsyn till säkerheten och förhålla dig till klämrisker.

Utöver rätt lyfttyp för olika arbetsuppdrag råder han verkstaden att också välja lyft efter hur servicetäckningen och tillgången till reservdelar till lyften ser ut.

– Se till att det finns en bra serviceorganisation bakom produkten, råder han. Ett stillestånd på en fordonslyft blir snabbt dyrt för en verkstad. Kunderna är inbokade sedan länge, kunden blir missnöjd och väljer kanske en annan verkstad. Vips så har verkstaden tappat en inkomstmöjlighet.

Något som har betydelse, men vars betydelse ofta överdrivs, menar han är lyftkapacitet.

– Det är nog det vanligaste påståendet vi möts av. Att batteribilar är jättetunga. Folk låser sig ofta vid vikten. De tänker oftast bara kilon. Men det finns andra fördelar med att gå upp en storlek i lyft, som då blir bredare, har längre armar och du får en mer flexibel arbetsplats som möter både personbilar och transportfordon.

Vilken betydelse har CE-märkningen?

– Det enda man kan veta genom CE-märkning är att lyften är godkänd för den europeiska marknaden. Det borgar förstås för någon form av kvalitet, svarar Patrik. Men CE-märkningens betydelse är något som många har diskuterat. Det krävs fortfarande en installationsbesiktning av behörigt besiktningsorgan och årliga besiktningar av lyften.

Ju större billyft, desto långsammare blir i regel lyftprocessen, även om skillnaden nödvändigtvis inte behöver vara tydlig. Bullernivån från moderna billyftar är generellt låg. Det blir lätt en ickefråga i en fordonsverkstad där det rimligen förekommer betydligt mer skadliga ljudinslag i arbetsvardagen.

– En hydrauldriven lyft är generellt tystare än en skruvlyft, menar Patrik. Sedan skiljer det sig också åt mellan olika varumärken.

Med en hydraullyft ges du möjlighet att höja och sänka lyften mer precist än vad en skruvlyft klarar.

– Om det är något du ska finjustera på plats under bilen, eller om det är ett batteripaket till en högvoltsbil som ska lyftas i/ur, då hade jag nog valt en hydraulisk driven lyft. Då kan du vara lite mer precis, säger Patrik.

En hydraullyft med dubbla fristående hydraulkretsar ser han som lika säker som en lyft med mekaniska spärrar.

– De är jämställda, jag ser ingen skillnad. Det viktiga är att man sköter underhållsplanen för lyften och därutöver tittar till dem emellanåt, menar han.

Flera biltillverkare ställer krav på märkesspecifika billyftar hos deras auktoriserade verkstäder.

– Det tror jag är på både gott och ont, fortsätter Patrik. Det som var märkesgodkänt för tio år sedan är kanske inte alltid up to date med dagens bilmodeller. Därförär det viktigt att som OEM-verkstad ställa krav på sin respektive bilimportör. Den här frågan gäller framförallt hjulinställningsutrustning, där lyften måste stå riktigtplant och klara att synka med övriga systemet.

Betongplattans förutsättningar avgör förstås också för vad som är möjligt att installera. Kravet på betongplattan ser olika ut mellan de olika billyftarna på marknaden. Här är det alltid ett gott råd att konsultera med en billyftleverantör innan arbetet med utbyte eller nyinstallation av billyft påbörjas.

– Ju tidigare leverantören kan vara med i diskussion ochplanering av den nya verkstaden, desto bättre, anser Patrik. Jag ska inte säga att allt ska byggas utifrån en billyft. Men för varje arbetsplats bör man ha en tanke på hur den ska användas. En samverkan mellan leverantör av billyften, verkstaden och vid hela nybyggen också den anlitade arkitekter tror jag är nyckeln till att skapa en riktigt bra arbetsplats.

Med lyften väl på plats, besiktigad och godkänd, är det sedan upp till verkstad och tekniker att se till att arbetet sker säkert. En skruvlyft måste exempelvis smörjas emellanåt. Och så snart en bil ska lyftas gäller det förstås att se till att viktfördelningen följs. Patrik utesluter inte att verkstäder ibland slarvar när det gäller utbildningsfrågan för hur lyften ska hanteras.

– Så kan det absolut vara, framförallt i frågor kring hur bilen ska lyftas. Vilka lyftpunkter har respektive biltillverkare fastställt? Det handlar ytterst om att få rätt viktfördelning på lyften. Lyften är byggd utifrån ett perspektiv att du ska lyfta bilen på ett visst sätt. Belastar du lyften fel så blir det inte bra. Principen är densamma som vikten att lasta en bil på ett bilsläp på rätt sätt. Du kan inte bara titta på vad kärran, eller lyften, tål för lastvikt utan också lasta allt rätt.

Så hur ser då framtidens lyftbehov ut, vid sidan om att bilar generellt blivit större och tyngre?

Här i Norden har elbilar fått ett fäste och det blir förstås intressant att följa hur det senare kommer att påverka service och reparationer. Patrik är dock inte helt övertygad om att elbilar kommer att vara den självklara framtiden ur ett globalt perspektiv.

– Här i norra Europa har vi laddinfrastrukturen, men titta i övriga världen och hur efterfrågan på bilar ser ut där. I förhållande till det blir vår nordiska marknad sjukt liten.

Han finner frågan intressant, då det givetvis är dessa produkter som också förr eller senare kommer nå fordonsverkstäderna.

– Om elektrifieringen fortsätter i samma takt så för det med sig att intjäningsförmågan hos verkstäderna blir annorlunda. Då väntar inte samma klassiska jobb som skett historiskt och just därför blir det viktigt att tänka igenom vilka jobb som lyften ska klara att möta både idag och i framtiden.

En traditionell tvåpelarlyft behöver inte alltid vara det givna valet.

– Typen av jobb som du ska utföra på arbetsplatsen avgör vilken lyft du bör välja, menar Patrik.

Hur ser efterfrågan ut för att golvförsänka lyftarna? 

– Vi ser inte en jättestor efterfrågan på det, svarar Patrik. Men de verkstäder som väl har investerat i golvförsänkta lyftar är oftast otroligt förtjusta i dem. Det blir ett rent utseende i verkstaden, det blir lättstädat, man slipper pelarna och risken för dörruppslag. För verkstaden som ska bygga helt ny anläggning kan det vara att föredra. Visst blir markjobbet lite dyrare, men över tid får du en bättre arbetsmiljö.

Vilken lyfttyp som sedan passar dig bäst vet nog bara du själv.

Traditionell tvåpelarlyft, fyrpelarlyft med körbanor, saxlyft med enkel- eller dubbelsax eller saxlyft med körbanor. Och så finns det som bekant också enpelarlyftar att tillgå.

– Jag tror säkert att en enpelarlyft kan vara bra att ha i exempelvis lackerings eller skadeverkstad, där det kan vara en fördel att ha en sida av bilen helt ren att arbeta med. Det är en lyfttyp som jag tror passar verkstäder med inriktning mot plåt och lack bäst. Men efterfrågan på enpelarlyftar uppfattar jag som liten. Vi får väldigt lite frågor kring dessa.

Oavsett val så är det viktiga att inleda en dialog med sin leverantör. Gärna i ett så tidigt skede som möjligt.

– Vi kan mycket väl landa i den fordonslyft som kunden velat ha från början, men då har vi åtminstone väckt medvetenheten. Har man bara klart för sig hur man vill jobba och vilka jobb som man ska göra, då finns det också bäst förutsättningar för att få rätt hjälp. Det viktiga är att verkstaden tänker till kring hur deras behov ser ut och inte börjar med att titta på enskilda produkter, anser Patrik.

***

Tre verkstäder, tre inriktningar och tre helt olika behov när det gäller fordonslyftar. DMV har pratat med olika aktörer inom fordonsverkstadsbranschen, för att se hur de resonerat när det kommer till just fordonslyftar.

När Peter Nilsson i Karlshamn fick möjlighet att utöka sin lokalyta för sitt företag Peters Däck & Fälgar valde han att investera i ytterligare en höglyftande elhydraulisk saxlyft.

Lyften blev av samma sort som den han redan använder i sin ordinarie verkstadshall. Det innebar en saxlyft med två oberoende plattformar med landningsbanor som kan låsas i fast läge för att förlänga körbanorna ytterligare vid behov. Plattformarna mäter knappt 150 centimeter på längden och med låsbar förlängning kan ytans längd ökas till 210 cm sammanlagt.

Hans kärnverksamhet är förstås allt som berör hjularbeten, men för företaget är det förstås viktigt att även kunna utföra service och reparationer utanför däckperiodernas båda högsäsonger.

Tack vare uppkörningsramper både före och efter saxlyftarnas plattformar klarar han också att hantera låga fordon över lyften.

– Jag valde saxlyftar istället för pelarlyftar eftersom saxlyftarna är minst i vägen, resonerar Peter. Inga stolpar att ta hänsyn till och ingen risk att slå i bildörrarna mot något.

Lyftarna klarar drygt två meters lyft, vilket gör att han också kan utföra arbeten under bilen. Perfekt vid enklare serviceuppdrag eller när en reparation av hjulupphängning eller avgassystem står på agendan.

Grundtanken är enkel: Håll den ena lyften fri så att den alltid är tillgänglig för arbeten med kortare ledtider. Som exempelvis hjulbyten. På den andra lyften hanterar Peter istället fordonsjobb som beräknas ta lite extra tid.

– Att ha dubbla arbetsplatser är något som gjort det otroligt mycket enklare för mig, menar Peter. Nu har jag alltid en lyft ledig för kortare jobb, som hjulskifte. Det gör att jag idag känner mig mindre stressad. Nu behöver jag inte längre stressa för att få klart ett mer omfattande jobb, bara för att få lyften fri.

Saxlyftar med plattformar har dock vissa begränsningar kring vilka fordonsarbeten som kan utföras.

– Det är förstås svårt att komma in under sidorna på bilarna när de står på lyften. Jag kan exempelvis inte byta tröskellådor på en bil, men jag klarar oftast ett skifte av avgassystem. 

***

I Finnveden Lastvagnars fordonsverkstad är det förstås lastbilar som gäller. Då krävs också ordentliga fordonslyftar. Vid företagets anläggning i Karlshamn träffar vi verkstadschef Yngve Jönsson.

Han berättar:

– Vi har två stycken olika typer av lyftar. Först en steglös elhydraulisk universallyft. Den har dubbla lyftkolvar, som lyfter 15 ton per styck.

Den ena lyftkolven är fast monterad mot golvet och den andra är flyttbar, för att kunna anpassas efter fordonets axelavstånd.

Lyft nummer två är en Hetra RGE mobil lyft med lyftbockar.

För att i de fall det är nödvändigt lyfta ett lastat fordon så har det varit ett krav att universallyften ska klara en lyftkapacitet på 15 ton. Men det sker förstås endast i de fall där det inte är möjligt att lasta av fordonet. Givetvis motsvarar universallyften den klassning och krav som ställs för lastbilsverkstadens användningsområde och följer normal årlig besiktningsrutin.

Även de enklare lyftbockarna har, för lyfttypen, högsta klassens säkerhet. Det har varit viktigt att lyftarna också ska ha en hög tillgänglighetsgrad när det kommer till service- och reparationsmöjlighet. Stillestånd kostar, som bekant och det vill man förstås undvika.

– Lyftbockarna lyfter fordonet i hjulen. Det innebär att för att kunna demontera hjulen så måste fordonet även ställas på pallbockar, berättar Yngve. På universallyften sitter det istället en lyftkolv i centrum, somkan lyfta i fram eller bakaxeln av fordonet. Väl lyft, så är det inget som hindrar att demontera hjul och övrigt vid hjulaxeln, avslutar Yngve.