Reflekterar dagens utbildningar framtidens bransch?

Hur tillsätter branschen de över 5 300 tjänsterna som behövs under de närmaste åren? En bra plats att börja på är skolan. DMV har pratat med Motorbranschcollege, en ideell förening som driver utbildningsfrågan på uppdrag av Transportföretagen och IF Metall.
Reflekterar dagens utbildningar framtidens bransch?

– De yrken som vi jobbar med är mekaniker, både för personbil och lastbil samt maskiner, även mobila maskiner och bilskada, säger Jonas Hehrne, som är verksamhetsledare på Motorbranschcollege. Syftet med det hela är att jobba med rekrytering och kompetensförsörjningsfrågan till motorbranschens yrken. Vi jobbar i korta ordalag med att kvalitetssäkra gymnasieskolor, Motorbranschcollege jobbar inte med lackerare – den delen sköts istället av Lackerarnas Yrkesnämnd.

– Det är inte så att vi är ointresserade av lackerare som är anställningsbara, säger Jonas. Det är ett jättebehov, men just Motorbranschcollege certifierar inte den delen av utbildningen.

POSITIV KURVA

Det går åt rätt håll om man ser till antalet sökande jämfört med föregående läsår. Antalet elever som antagits till fordons- och transportprogrammet har ökat med 7 procent (229 elever) läsåret 2020/2021.

– Lite av arbetet tror jag har burit frukt, tillägger Jonas. Fordons- och transportprogrammet är idag ett av de tre mest populära programmen inom yrkesförberedande ämnen. Jag tror att Motorbranschcollege har bidragit litegrann till att attraktiviteten och förståelsen för yrkena har ökat. Det är glädjande för en transportbransch som har ett stort behov av nyrekrytering för en hållbar kompetensförsörjning. Historiskt sett har yrkesprogrammen inte setts som så attraktiva att söka till. Här har branscherna kanske inte lyckats lyfta fram fördelarna med de här yrkena.

SNYGG PAKETERING

Hur får man en bransch som har ett rykte av olja under naglarna att kännas fräschare? Ibland kan det räcka med att ändra på paketeringen. Detta har Motorbranschcollege lyckats med genom sitt namn. Ordet ”college” har en positiv klang, och förknippas kanske med allt annat än just olja under naglarna.

– Namn kan säga mycket, men litegrann så är namnet själva utgångspunkten, säger Jonas. Vad gör vi som skola för att utmärka oss ytterligare? Där är Motorbranschcollege ett konkret verktyg. Själva modellen bygger på sex stycken kriterier, som skolorna jobbar igenom tillsammans med motorbranschens företag, och tillsammans med den lokala politiker som sitter med i den här granskningsgruppen.

INSIDAN RÄKNAS

Utan ett relevant innehåll räcker inte ett namn särskilt långt. Och frågan man kan ställa sig är: Hur pass relevanta är dagens utbildningar?

Utan en relevant utbildningen är kunskapen ingenting värd väl ute i arbetslivet.

– Här gäller det att springa fort, och åt rätt håll, menar Jonas. Det tror jag gäller väldigt många yrken idag. Vi har en arbetsmarknad som förändras, samtidigt som pandemin har digitaliserat utbildningarna väldigt mycket. Nu har man till mångt och mycket ställt om till att kunna jobba på det sättet också. Det här vittnar arbetslivet om idag. Man har hunnit en bit på vägen när det gäller den här utvecklingen, och här tycker jag att skolorna hänger med. Ingen kan sia vad som kommer att hända inom motorbranschen när det gäller olika typer av elektrifiering, utvecklingen med självkörande fordon och så vidare. Där gäller det att utbildningarna har det här med sig, den här dialogen med branschen.

EFTERTRAKTAD

Elever som har gått fordonstekniskutbildning är eftertraktade på arbetsmarknaden.

– Redan efter ett år har hälften av studenterna en etablerad ställning på arbetsmarknaden, förklarar Jonas. Och tittar du tre år framåt så visar Skolverkets statistik att 79 procent av eleverna, alltså nästan 8 av 10, är sysselsatta.

Det är faktiskt högst bland gymnasieprogrammen. Det finns jobb för dem. Jonas understryker också vikten av utbildningarnas innehåll, men även förmågan att slussa ut elever på rätt praktikplatser och att APL (arbetsplatsförlagt lärande) fungerar tillsammans med företagen.

– Det är något som vi tittar jättemycket på. Är handledarna på företagen utbildade? Kan de ta emot elever? Hur kvalitetssäkras praktiken?

BRISTER I SYSTEMET

Kompentensutveckling för lärare i en bransch under snabb utveckling är ytterst viktigt. Det här hänger ihop med att hålla utbildningarna relevanta.

– Det är en av de här jättesvåra puckarna att lösa, menar Jonas. Det beror dels på en ansträngd kommunal ekonomi, alltså pengar till fortbildning för enskilda lärare, och dels på att det finns ett enormt utbildningsbehov och kompetensbehov givet den tekniska utvecklingen. En bra lärare kan ha stor betydelse för hur en elev upplever sin utbildningstid. Här har Motorbranschcollege en viktig roll.

– Man kan säga att eleverna kommer och går, men att lärarna består, säger Jonas. Det behöver vi jobba med. Jag kommer tillbaka till kompetensutveckling och hur viktig den är, att kunna utbilda i modern teknik, nya drivlinor och så vidare. Det är ett jättejobb. Nu har också Skolverket gjort om kursplanen och tagit in el- och hybridteknik mycket tydligare. Det är jättebra, men det ställer samtidigt stora krav. Jag tycker generellt att de skolor vi jobbar med arbetar på med detta så gott de kan. Sedan behöver skolan, tillsammans med motorbranschens företag, lokala politiker och skolledning ta fram en kompetensutvecklingsplan för framtiden. Den planen tittar vi på för att se att den är hållbar. Sedan följer vi också upp skolorna efter tre år och tittar på hur det har gått.

– Det är också en ganska dyr utbildning att driva, fortsätter han. Det kostar en hel del att ha tillgång till relevant teknik, och logistiken kring tekniken. Lokalen behöver vara anpassad för att kunna bedriva en utbildning som motsvarar verkstadsnivå.

ÖPPET HUS

Hur kan man göra för att ytterligare locka unga till branschen, och hur får man en mer jämställd arbetsplats? Förebilder och inspiratörer är en väg framåt.

– Framför allt så är det skolan som som lockar elever, tillägger Jonas. Att skolorna visar att de erbjuder en attraktiv utbildning som leder till jobb, och att de jobbar bra tillsammans med branschen. Man kan också jobba med att bjuda in föräldrar till föräldramöten på verkstäder. Det är exempel på konkreta delar som kan göras.

Bilden som många föräldrarna har av våra yrken är fortfarande bilden av en skitig, oljig och mörk verkstad. Där vill man inte ställa sin son eller dotter. Det är en nöt att knäcka, just när det gäller attityder. Vi tror att det här bidrar till att visa upp att det faktiskt är en bra utbildning som leder till jobb, en utbildning som inte handlar om att gå bakåt, utan snarare framåt i tiden.

TIPS FRÅN
Jonas Hehrne på Motorbranschcollege till motorbranschens företag

x Engagera er lokalt. Se till att företaget är med i det som händer på orten där du ofta rekryterar till utbildningen.
x Bjud in så mycket som möjligt till din arbetsplats och visa upp den på ett bra sätt.
x Öppna upp för de specifika yrkenas innehåll. Hur fungerar ett visst yrke? Vad innebär det, vad finns det för möjligheter?
x Framtidens medarbetare möter först skolan – reflekterar den branschen?

SKRIVEN AV
DMV